Omsvängning i Afghanistanfrågan

Sverige deltar frivilligt i ett gerillakrig i Afghanistan. Till råga på allt håller vi en korrupt regim under armarna, tillkommen med valfusk och finansierad genom storskalig knarkhandel.

Dagens insändare2010-07-31 11:39
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi har inga egna säkerhetspolitiska intressen i regionen och har inte blivit attackerade av någon nation där. I stället har vårt nationella försvar i vårt närområde tunnats ut i en utsträckning som fått flera pensionerade höga svenska officerare att protestera i dagspress.

Många stormakter har försökt ockupera Afghanistan men misslyckats. Om det är något befolkningen kan är det att kriga och terrängen gynnar klansamhällen och gerillakrig. De olika folkgrupperna gjorde landet så svårt att styra för inträngande främlingar att de valde att dra sig tillbaka. Redan den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin skildrade för mer än hundra år sedan förhållanden som är aktuella än idag.

Det har skrivits åtskilliga historiska böcker om Afghanistan. Den senaste, ”Afghanistan. A cultural and political history” (Princeton University Press) är skriven av Thomas Barfield, som undervisar vid Bostonuniversitetet. Han är antropolog och har tillbringat långa perioder i landet. Han framhåller hur landet hela tiden styrts utifrån ett hierarkiskt perspektiv där folket inte sågs som medborgare med rättigheter utan främst som objekt vars enda värde var att kunna beskattas. Den styrande eliten misshandlade, mördade och förvisade varandra ungefär som hos oss under tidig medeltid.

I dessa maktstrider har inte folket tillfrågats eller ens brytt sig. För deras liv har det inte spelat någon roll vad härskaren i Kabul heter. Det viktigaste är tryggheten och skyddet från den egna klanen. Dagens erövrare upprepar tidigare misstag.

Den senaste i raden som vågar framträda med krav på hemtagning av svensk trupp är förre moderate försvars-ministern Anders Björck. I en artikel i DN 24 juli (Nyheter sid 10) säger han. ”Man kan diskutera om vi skulle gått in där över huvud taget.

Vi är inte specialiserade på den typen av insatser långt bort.” Han påpekar också att våra tidigare insatser i Europa varit kloka och har haft en direkt koppling till Sveriges säkerhetspolitiska intressen. Bättre kan det knappast sägas. Låt oss nu se beslut och handling.

Karl-Yngve Åkerström
pensionerad före detta militärpsykolog i Strängnäs

Läs mer om