Barnfamiljer oroas över giftväxternas utbredning

Boende vid Billbergsvägen och Valsängsvägen i Skogstorp oroas av de jättelokor som växer i grönområdet bakom deras villor. De vill att kommunen ska ta bort växterna som kan orsaka frätskador.

Thor-Leif Hoffman visar hur jättelokorna har brett ut sig. Marcus Christensen vill inte att sonen Alfred ska behöva växa upp bland de giftiga växterna.

Thor-Leif Hoffman visar hur jättelokorna har brett ut sig. Marcus Christensen vill inte att sonen Alfred ska behöva växa upp bland de giftiga växterna.

Foto:

Övrigt2018-01-15 09:58
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

– Vi vill att de ska ta krafttag med det här och bekämpa dem, säger tvåbarnspappan Thor-Leif Hoffman på Billbergsvägen.

Marcus Christensen på Valsägnsvägen vill inte att hans ettårige son Alfred ska behöva växa upp bland de giftiga jättelokorna som breder ut sig mellan familjevillorna och lekplatsen som ligger en bit bort.

– Vi har ju försökt tala om för barnen att det är jättefarligt att plocka de här. Här får de absolut inte vara, säger han.

– Vi kan informera våra barn att man inte ska vara här och leka, men det är ju framför allt barn som kommer utifrån som förskoleklasser

Jättelokorna växer på en yta som är nästan lika stor som en halv fotbollsplan. Marcus Christensen, som även har en sexåring och en sjuåring, menar att de stora växterna kan verka lockande för barn.

– När barnen är uppe i lekparken som ligger där uppe så leker man naturligtvis i skogen här också. Ser man en sån här blomma så blir den väldigt intressant.

Thor-Leif Hoffmans barn är äldre, 15 och 19 år gamla.

– De springer ju inte och leker här nere, men det har ju varit att man har fått passa på dem genom åren också för det här har ju funnits i många år, säger han.

Hur allvarligt tycker du att problemet är?

– Enligt Naturvårdsverket ska ju den här bekämpas och då tar ju inte kommunen sitt ansvar för de har ju vetat om det här i många år.

Har ni varit med om att någon har skadat sig på växterna?

– Det är ingen som har skadat sig här vad jag vet, men vi håller ju ögonen öppna om det är folk här, säger Thor-Leif Hoffman.

Billbergsvägen/Valsängsvägen i Skogstorp är en av fyra platser som kommunen hittade jätteloka på vid en inventering för några år sedan. De andra platserna är Sandstugan i Hällbybrunn, Norra koloniområdet i Klippbergen och avfallsanläggningen i Lilla Nyby.

Under flera år har de boende vid Billbergsvägen/Valsängsvägen kämpat mot växterna. Insatser har gjorts för att tränga tillbaka växterna. Kommunen har vid flera tillfällen, bland annat 2014, bedrivit mekanisk bekämpning genom att klippa bort växterna. Eftersom växterna inte försvunnit helt och hållet vid bekämpningstillfällena har de snabbt spridit sig igen.

– Det har ju spridit sig mer i år tycker jag, säger Thor-Leif Hoffman

Charlotte Mörn är parkingenjör på stadsbyggnadsförvaltningen. Hon berättar att kommunen har en plan för att bekämpa jättelokorna i sommar.

– Vi kommer att göra en ny inventering för att se hur illa det är på de här olika ställena, säger hon.

De boende på Billbergsvägen/Valsängsvägen hade gärna sett att växterna bekämpats tidigare på året då de är lättare att få bukt med.

– Jag vet inte hur länge sedan det är vi började tjata på stadsbyggnads. Det är en månad sedan i alla fall. De har fortfarande inte kommit någonstans, säger Thor-Leif Hoffman.

Charlotte Mörn säger att på de platser där den mekaniska bekämpningen hittills inte har fungerat ska man nu ta till kemisk bekämpning.

– Då är det så att man måste ha ett tillstånd för att göra den här bekämpningen och så måste man ha en entreprenör som har den rätta behörigheten och såna saker så det tar sin lilla tid att få till det här helt enkelt.

Jätteloka

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) är storväxt och kan bilda mycket stora och täta bestånd.

Dess växtsaft kan i kombination med solljus orsaka svåra blåsor på huden.

Växten förekommer i Sverige och har stor spridning.

Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.

Jättelokan påverkar den biologiska mångfalden negativt då den snabbt breder ut sig och kväver övrig vegetation,

Källa: Naturvårdsverket.