Bygg bort den farliga korsningen

Hade en annan utformning av vägarna i Hammarbykorset i Eskilstuna förhindrat torsdagens olycka som ledde till en flickas död?

Hammarbykorset förenar flera problem – fyrvägskorsning, höga hastigheter och förhållandevis dålig sikt. Foto: Gustav Nyberg

Hammarbykorset förenar flera problem – fyrvägskorsning, höga hastigheter och förhållandevis dålig sikt. Foto: Gustav Nyberg

Foto:

Övrigt2018-02-18 08:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det går inte att säga säkert. Polisens utredning har att reda ut det exakta händelseförloppet och det personliga ansvaret. Klart är dock att de ombyggnader av korsningen som har diskuterats genom åren syftar till att förhindra olyckor av just det här slaget.

Hammarbykorset förenar flera problem – fyrvägskorsning, höga hastigheter och förhållandevis dålig sikt. Förare som kör på vägen mellan Torshälla och Ramshammar kan ha svårt att bedöma farten på fordon som färdas på Mälarvägen (Sundbyholmsvägen), alternativt upptäcker dem sent.

En rondell vore den säkraste lösningen. Den gör att bilister sänker hastigheten automatiskt, att förare behöver ha uppsikt åt bara ett håll i taget och tar i princip bort risken för frontalkrock. Ett närliggande exempel på det är rondellen som byggdes 2005 i den tidigare farliga korsningen av väg 53 och väg 57 i Sparreholm.

Enklare höjningar av säkerheten kan vara en ytterligare sänkning av hastigheten i korsningen från dagens 60 kilometer i timmen, hastighetskameror och byggande av separata vänstersvängfiler från Mälarvägen.

Redan 2004 konstaterade dåvarande Vägverket i en studie att korsningen tillhörde de farligaste i Mälardalen och föreslog byggande av en rondell. Drygt fem miljoner kronor skulle det kosta i dagens penningvärde. Men projektet prioriterades bort och 2008 ansåg Vägverket att någon rondell inte längre behövdes – olyckorna var så få. Vänstersvängfiler, eventuellt med refuger, skulle vara en tillräcklig åtgärd, enligt myndigheten.

Men inte heller det har blivit av. Det enda som har hänt är en sänkning av maxhastigheten från 80 till 60 kilometer i timmen 2011. Inte tillräckligt, menar de boende i området som säger att bilarna fortfarande kör alldeles för fort på Mälarvägen.

En välvillig tolkning är att Vägverket och, sedan 2010, Trafikverket behöver se Hammarbykorset i ett helhetsperspektiv där andra byggprojekt har högre prioritet. Frågan är dock om myndigheterna har haft tillräckligt bra underlag för sina beslut.

Det är svårt att hitta en fullödig statistik över olyckor i korsningen. Trafikverket använder sig av Transportstyrelsens databas, Strada. Där rapporteras om tre olyckor i korsningen sedan 2003. Det ger inte en fullständig bild. Eskilstuna-Kuriren har skrivit om sex olyckor på platsen bara sedan 2008. Sannolikt finns det ett antal olyckor av lindrigare slag som tidningen inte har fångat upp.

Orsaken är att Strada enbart innehåller olyckor med personskador. Men inte heller den sammanställningen är heltäckande. Exempelvis kan positioneringen vid inrapporteringen missa den specifika korsningen för att i stället ange platsen för olyckan till en småort eller vägavsnitt i närheten.

Skillnaden mellan en mer och en mindre allvarlig olycka kan också handla om tillfälligheter och delsekunder, medan en annan väglösning hade gjort att flera av olyckorna inte hade inträffat alls. Under tiden ökar trafiken i korsningen, i takt med att kommunen och bostadsområdena utåt Sundbyholm växer.

”Det är bara en tidsfråga innan en riktigt allvarlig olycka inträffar” har länge varit ett vanligt budskap från folk som bor nära Hammarbykorset. Nu har den inträffat. Låt det bli en väckarklocka.