Emelie Shepherd är 21 år, bor i Eskilstuna och jobbar på en av stadens krogar. Snart kommer hon att dömas för vapenbrott.
– Vapenbrott låter så grovt. Det låter ju mycket, mycket värre än vad det egentligen är. Och när jag ska söka jobb i framtiden så kommer ju det här stå där, säger hon.
Det har gått ett år sedan den där natten i maj då Emelie blev stoppad av polisen. Kort innan hade hon och en vän rykt ihop. Det var därför polisen fått upp ögonen för Emelie.
Hon stoppas av polisen i Smörparken i Eskilstuna. I hennes högra jackficka ligger en försvarssprej.
– Jag hade aldrig använt den, jag hade nyss fått den av en kompis.
När polisen upptäcker sprejen tas den i beslag. Sprejen visar sig vara en pepparsprej och klassas som ett vapen.
– Den var visst olaglig här i Sverige. Det hade jag ingen aning om.
Vad tänkte du när polisen hittade den och berättade vad det innebar att du hade den på dig?
– Först så blev jag arg, jättearg. Jag tänkte att det här är väl ändå någonting som tjejer i min ålder borde få bära.
En pepparsprej är ju inte till för att döda någon utan den har man för att kunna försvara sig.
Emelie Shepherd
Hon försöker diskutera med poliserna men utan framgång.
– De var ganska hårda med att den var olaglig och att det var ett vapen.
Det är just det där med vapen som Emelie reagerar på.
– Jag hade ju inte tänkt använda den på någon som ett vapen utan jag hade den bara för min egen trygghet, i fall att jag skulle bli överfallen.
Emelies arbetspass sträcker sig till långt in på nätterna.
– Jag kände att jag behövde den så jag kan känna mig trygg när jag går ensam hem genom stan på nätterna.
Förstod du inte att sprejen skulle kunna vara olaglig eller kräva tillstånd för att bära?
– Jag visste att det fanns sprejer som var olagliga men jag hade ingen aning om att de var så lätta att få tag i här i Sverige. Jag fick ju den här av en nära vän.
Egentligen borde det inte spela någon roll menar Emelie.
– En pepparsprej är ju inte till för att döda någon utan den har man för att kunna försvara sig.
[fakta nr="1"]
Emelie hade tänkt gå vidare och överklaga. Men bestämde sig till slut för att erkänna och betala böterna på 2 300 kronor.
– Jag har förstått att det inte är någon idé att överklaga. Det var jag som hade sprejen på mig, den var min och den är olaglig.
Du är ju fortfarande tvungen att ta dig hem från jobbet på nätterna, hur gör du nu för att kunna känna dig trygg?
– Ja du... Jag får väl kolla en extra gång över axeln. Och kanske försöka hitta en sprej som är laglig.
Tisdag den 12 juni klockan 10.45 ska Emelie infinna sig i Eskilstuna tingrätt.
– Jag kommer förmodligen bli dömd eftersom jag erkänt att sprejen tillhörde mig.
[fakta nr="2"]
Det är Immanuel Winbladh, extra åklagare vid åklagarkammaren i Eskilstuna, som lämnat in stämningsansökan mot Emelie Shepherd till Eskilstuna tingsrätt.
– Man ska ha i åtanke att anordningar som kräver tillstånd, till exempel tårgas och pepparsprej, de kräver tillstånd av en anledning. Det är för att effekten de ger ifrån sig innebär att man har tagit ett ganska stort steg på våldstrappan bara genom att använda den, säger han.
Vad hade hänt om Emelie Shepherd blivit överfallen och försvarat sig med pepparsprejen?
– Naturligtvis får man försvara sig mot att själv utsättas för ett brott, exempelvis ett vålds- eller ett sexualbrott. Och man får ta till en viss del våld för att försvara sig. Det kallas för att man har nödvärnsrätt.
Att pepparsprejen i sig kräver tillstånd, ett tillstånd som polisen är mycket restriktiva med ge, har ingen avgörande betydelse i bedömningen om den används i nödvärn.
– Bedömningen som man gör tar sikte på om det man har gjort, alltså försvarshandlingen, varit uppenbart oförsvarlig.
Det är upp till den enskilde att ta reda på om försvarssprejen man bär är tillståndspliktig eller inte.
Immanuel Winbladh, extra åklagare
I uttrycket "uppenbart oförsvarligt" finns ett relativt stort spelrum, berättar Immanuel Winbladh. Faller man inom ramen så döms man inte för att man har försvarat sig själv. Inte ens om man har använt en pepparsprej utan att ha tillstånd att använda en.
– Bestämmelsen finns i brottsbalken och den är teknikneutral. Det får alltså ingen avgörande betydelse om man försvarar sig med ett föremål som i sig kräver tillstånd för att inneha, till exempel tårgas eller en pepparsprej.
Vill man däremot undvika att bli misstänkt för att brott om man bär en försvarssprej gäller det att hitta en sprej som inte kräver tillstånd.
– Varken polis eller åklagare ger svar på om en viss produkt eller anordning omfattas av vapenlagen så det är ingen idé att springa in på polisstationen och fråga: Får jag inneha den här eller inte? Det kommer de inte ge svar på.
– Det är upp till den enskilde att ta reda på om försvarssprejen man bär är tillståndspliktig eller inte, säger Immanuel Winbladh.