Både före och efter de gyllene Guifåren 2010 och 2011 då laget vann publikligan i Handbollssverige dök det upp nya arenor runt om i landet. Så när Guif spelade sina matcher i anrika Sporthallen, och nu senast i Skjulstahallen, har andra lag klivit förbi i publikligan. Med andra ord, den nya multiarenan som tar drygt 4 000 åskådare när det är handboll var minst sagt efterlängtad.
Guifs ordförande CG Hjelm visar runt oss i nya Stiga Sports Arena och kommer snabbt in på vikten med att ha en modern arena.
‒Det ger oss en möjlighet att på sikt ta upp kampen med de stora lagen i svensk handboll.
‒Vi har också en större organisation nu än tidigare. Vi har till exempel fler publikvärdar och i förra veckan hade vi 35 personer i utbildning med hjärt- och lungräddning. Så vi behöver helt enkelt växa in i det och bli en proportionell organisation.
Med fyra kiosker, restaurang (Västra porten) och VIP-loger finns det utrymme att ta hand om kunderna på ett helt annat sätt.
‒Det gäller att öppna upp tidigare där vi bland annat kan ha aktiviteter, möjlighet att träffa laget i någon form av fancorner och köpa något att äta och dricka i restaurangen.
Även om det nu ser bättre ut så har Eskilstunaklubben haft några rejält tuffa år bakom sig.
‒För att få elitlicens och spela i Handbollsligan så behöver man ha ordning på ekonomin. Och när jag klev in 2015 var vi fortfarande i Sporthallen. Då visste jag att vi hade ett stort ekonomiskt underskott men jag hade en idé om hur vi skulle hantera det.
Hur kunde det gå så fel?
‒Det här var ett problem i Guif under många år. Det är inte någon enskild orsak utan många små komponenter, säger CG Hjelm och fortsätter:
‒Det hänger ofta ihop med att flera spelare har avtal över två-tre år till en viss lön och de är ju inte förhandlingsbara. Då sitter man med fasta kostnader och kommer inte intäkterna man budgeterat med så hamnar man i den här situationen. Det skulle jag vilja påstå är det som har hänt under flera år.
‒I vårt fall så äger vi Guifhallen (vid Ekängen) och den är värderad till omkring 7,5 miljoner kronor. Klubben gick back men hade fortfarande ett positivt eget kapital. Liganämnden hade synpunkter på det för de tyckte att klubben boostade sig, men det var ändå okej enligt reglerna. Och det är ju inte bra för man kan inte ha en organisation som går back en halv miljon år efter år och fortsätter att låna.
Efter hans första år som ordförande, men också Guifs sista i Sporthallen, gick klubben back 1,8 miljoner kronor. Efter ett år på posten kunde han och styrelsen påverka det på ett helt annat sätt och gjorde om strukturen på hela spelartruppen.
‒Vi hittade en hälsosam nivå när det gäller lönerna. De högst avlönade fick gå ner kraftigt i lön eller söka sig någon annanstans.
‒Många accepterade och insåg att de inte kan vara heltidsproffs och att de måste ha ett jobb vid sidan om. Och den vändningen har ju varit viktig för oss ekonomiskt.
Klubben flyttade ut till Skjulstahallen och trots att Guif visste att de skulle få mindre publik till matcherna krympte de sin ekonomi ytterligare. Det slutade med att klubben gick plus en miljon.
‒Vi startade en femårsplan ute i Skjulsta. Från 1,8 miljoner back till en miljon plus fast vi var i Skjulsta. Det är värt att poängtera att vi inte vände ekonomin tack vare en ny arena, vi vände den ute i Skjulsta.
Utvecklingen innebar också en trygghet och ett helt annat lugn.
‒Vi har alltid under alla år lyckats betala ut löner i tid. Men det har hänt vid några tillfällen att vi varit tvungna att skjuta på bonusar och det är inte kul att gå ner till omklädningsrummet och berätta för spelaren att den här bonusen i europacupen för ett halvår sedan, den kommer inte på lönen. Så är det inte nu och det har vi förklarat.
Hur ser ekonomin ut i dag?
‒Den är stabil och går enligt plan. Affärsplanen bygger på att vi ska gå plus 800 000 i år och att vi ska ta igen de 4,5 miljoner som vi lånat upp under åren. Vi ska vara obelånade under den här femårsperioden. Det tog Kristanstad fem år att fylla arenan (5 000 åskådare). Och det har de gjort med otroligt nära samarbete med kommunen och näringslivet och det är samma sak som behövs här. Då kommer vi att lyckas.
‒Når vi strax över 1 500 i snitt på hemmamatcherna första året och successivt ökar till 2 000 i snitt inom fem år, är vi skuldfria och kan blicka framåt. I ett sådant läge har vi också möjlighet att spetsa truppen på några positioner, och det kommer behövas om vi ska slåss om titlar och ta hem det efterlängtade SM-guldet.
Så den dagen Mattias Zachrisson avslutar sin proffskarriär och flyttar hem till Sverige, då är ni med i kampen om hans namnteckning?
‒Självklart, vi har täta dialoger med Mattias och han är varmt välkommen. Han har ju kontrakt med Füchse Berlin i ett par år till men när vi har pratat med honom så har han varit väldigt tydlig med att han vill komma hem till Eskilstuna den dagen då han lägger ner proffskarriären.
Vid sidan om rollen som ordförande, jobbar CG Hjelm som verksamhetskonsult och hjälper företag att öka sin lönsamhet. Det har kommit väl till pass i Guif, även om det är något han gör på fritiden.
Hur trivs du med rollen som ordförande?
‒Bra, jag har varit i klubben i nästan tio års tid. Jag kom in på ungdomssidan, då jag har barn som valde att spela handboll. Jag har ingen handbollsbakgrund men jag kan klubben utan och innan, säger han och betonar hur fantastisk ungdomsverksamhet Guif har med sina drygt 500 ungdomar.
I premiären mot Skövde lördagen den 9 september siktar Guif på fullsatt i Stiga Sports Arena. I dagsläget är drygt 2 000 biljetter redan sålda.
‒Det ska bli intressant att möta Skövde också som nästan har en identisk historia med oss. De åkte på precis samma ekonomiska problem som oss för 2,5 år sedan. De låg tre månader före oss när det gick åt pipan men har nu rensat upp i ekonomin och har ett ungt och piggt lag.
Arenan är efterlängtad och målet i år för Guif är glasklart. Men för att kunna sikta högt har en lokal samarbetspartner varit viktig på damsidan.
‒Målet för herrlaget är slutspel och för damlaget är det att gå upp i Elitserien. Damerna har kvalat två år så det är dags nu. Samarbetet vi inledde med Göksten för tre år sedan har varit direkt avgörande för att vi ska kunna sikta mot Elitserien. För det är damhandbollen i Eskilstuna som vinner på det, inte vi i Guif, avslutar han.