Insändare: 100 år sedan Röda armén anföll Estland

Första världskrigets slut 1918 har uppmärksammats i Versailles av världens ledare. 1991 väcktes förhoppningar om rysk demokrati, hur blev det? skriver Mihkel Nömm.

Första världskrigets slut 1918 har uppmärksammats i Versailles av världens ledare. 1991 väcktes förhoppningar om rysk demokrati, hur blev det? skriver Mihkel Nömm.

Foto:

Övrigt2018-11-27 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Första världskrigets slut 11 november 1918 har nu uppmärksammar när världsledarna samlades i Versailles på 100-årdagen av freden.

Två allianser stod i kriget mot varandra, centralmakterna Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket och ententen som bestod av Frankrike, Ryssland och Storbritannien och från 1917 även av USA.

Tyskland besegrade Ryssland, vars arméer kollapsade 1917. Till slut tvingades den tyska arméledningen i november 1918 kapitulera på västfronten. Fyra imperier föll med freden, det tyska, det österrikiska, det ryska och det osmanska. Endast Storbritanniens imperium återstod.

Ur det besegrade Ryssland utstod Sovjetunionen och en våldsam period under kommunistpartiet inledes. Redan den 22 november 1918 anföll Sovjet den unga republiken Estland som brutit sig ut från det ryska imperiet. De unga baltrepublikerna inledde ett frihetskrig som avslutades 2 februari 1920.

För Ukraina fortsatte plågorna med ett inbördeskrig där landet styckades och 1922 anslöts till Sovjet.

Det ukrainska jordbruket, kollektiviserades under brutala former. Storbönderna, "kulaker", stämplades som "folkets fiender", berövades sina ägor och deporterades till Sibirien. 1932–1933 konfiskerade Sovjetstaten i princip hela den ukrainska skörden. Totalt beräknas mellan sex och sju miljoner ukrainare ha dött av svält.

Känns historien igen? Tsarmaktens envälde i Ryssland ersattes med kommunismens enfald. 1991 väcktes förhoppningar om rysk demokrati, hur blev det?

Mihkel Nõmm