I lördagens (4/3) Eskilstuna-Kuriren berörs det synnerligen viktiga och kritiskt styrande begreppet kvalitet genom två intressanta artiklar. Den ena, av Håkan Tenelius, handlar om värdet av hög kvalitet inom privat vård och omsorg. Den andra, av kommunens avgående stadsarkitekt, som är både besviken och kritisk på kommunens bristande politiska styrförmåga inom stadsbyggnadsprocesserna.
Till skillnad från partipolitiskt käbbel om innebörden i begreppen ”vinster” respektive ”överskott” inom välfärden är det vetenskapligt enklare att på lägre politiska och handläggande nivåer belysa de styrande estetiska, sociala och tekniska kvalitetsparametrarna inom samhällsbyggandet. Hög specialistkompetens krävs inom arkitektur, konstruktion, byggande och förvaltning av allehanda byggnader och anläggningar, för att en seriös byggherreorganisation med egna eller kontrakterade konsulter och entreprenörer skall anses uppfylla samhällets författningskrav på kompetens.
Den avgångne stadsarkitekten har all anledning att vara besviken och att ifrågasätta den politiska och kommunala organisationens egenkompetens inom den samlade bygg- och fastighetsprocessen. Bygg- och fastighetsbranschen är vår största näring och detta innebär krav på högsta möjliga kvalitet i alla processled av anskaffning och förvaltning. Det är sedan länge känt att bristande professionalitet leder till onödiga kvalitetsbristkostnader och samlade mångmiljardförluster för samhället.
Varje kommun måste kvalitetssäkra sin beställarkompetens för att garantera optimalt utnyttjande av skattemedlen. Beställarorganisationen bör vara optimalt slimmad och fullt medveten och inriktad på att upphandla hög reell specialistkompetens, såväl inom arkitektur som övriga byggherrefrågor. Det lönar sig!
Hans-Erik Fredbäck (M)