I Eskilstuna-Kuriren den 6 februari skriver kommunpolitiker: "Vi satsar på skolan genom att bygga nya skolor för 1 400 miljoner över fem år." Lärarkåren uppfattar inte satsningen på samma sätt eftersom satsningen under överskådlig tid mest gynnar byggsektorn. Begripligt!
Överskådlig tid är ju kort, nästan ryckigt impulsiv. Vanligen är det sju års fördröjning mellan inregistrering av nya medborgare och skolstart. Finns andra incitament eller är det bara svag planering?
Man anslår även 106 miljoner kronor per år till mer skolpersonal vilket borde motsvara ett märkbart antal nya tjänster, men hur ska denna satsning kanaliseras? Höjer man den generella skolpengen och hoppas? I dagens system är skolor företag där det kortsiktiga ekonomiska läget gör övrig diskussion meningslös, eller..?
23 januari presenterades kommunens resultat för 2017, plus 305 miljoner kronor. Mer än hälften av överskottet sades vara ryckiga engångsintäkter från staten. Det är rimligt att kräva en tydligare kommunal redovisning. Har överskottet någon koppling till flyktingmottagande, statlig skolpeng och bostadsfinansiering?
Elevantalens fluktuation på grund av flyktingbarn har säkert en koppling till dagens obalanser i en del skolors ekonomier. Finns det en koppling till kommunens överskott borde dessa användas till att täcka upp för de obalanser som uppstått.
Svensk skola är dessvärre en experimentverkstad utan hämningar och frågan är om en påhittad skolmarknad eller kommunalisering är det värsta som hänt!
Läser ibland Kuriren