Den 15 november är Världs-koldagen. I Sverige lever cirka 500 000 människor med lungsjukdomen kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Mörkertalet är stort, endast en femtedel har fått en diagnos. Det är en av våra största, men samtidigt mest okända folksjukdomar.
Kol leder till att man:
får svårt att andas, får andnöd (även vid liten ansträngning), oftare får infektioner i luftvägarna, har pip och rosslingar i bröstet, och behöver ofta hosta upp slem.
Kol angriper luftvägar och lungor långsamt och man blir gradvis sämre. En trappa blir ett berg att bestiga, en promenad blir ett maratonlopp. Sjukdomen påverkar även hjärta, muskler och skelett.
Rökning är den främsta orsaken till kol, men personer som har varit utsatta för passiv rökning, luftföroreningar eller har haft svåra upprepade luftvägsinfektioner som barn har också lättare att utveckla sjukdomen.
I Sverige har dödsfallen i kol nästan fördubblats på tio år. Sjukdomen är nu den tredje vanligaste dödsorsaken och fler dör i kol än i både bröstcancer och prostatacancer. Under 2016 dog över 2 800 människor i kol i Sverige, tio gånger fler än i trafiken.
Varje år i november uppmärksammar Riksförbundet Hjärtlung kol lite extra. Vi vet att många lider i tysthet på grund av sjukdomen, men delvis också på grund av skamkänslor. Bristande kunskap om kol kan bidra till att personer med symtom avstår från att söka utredning och vård. Vi måste tillsammans ta ett större ansvar för att uppmärksamma folksjukdomen kol och synliggöra den osynliga kolpatienten.
Hjärtlungföreningen i Strängnäs