2014 fyllde FN:s barnkonvention 25 år och konventionen om barnets rättigheter har föreslagits bli lag, men förslaget avslogs av lagrådet. Det är helt rätt med tanke på den konsekvensanalys som har gjorts. För hur skulle man tillämpa en barnkonventionslag? Redan nu har vi bra barnskyddslagar, men när de inte följs så händer ingenting. Inte heller finns det någon akut hjälp för ett barn som krossas av myndigheter.
Barnombudsmannen (BO) har inte mandat att ingripa i enskilda fall. BO hänvisar ofta till Justitieombudsmannen (JO) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). JO tar helt godtyckligt upp vilka fall som ska granskas.
IVO:s granskningar kan ta månader eller år. Inte heller där kommer allvarlig kritik att rendera i någon kännbar påföljd. Viten är verkningslösa (och betalas av skattemedel). Myndigheterna kan fortsätta precis som förut – och gör det.
Som i Västerås där socialförvaltningen i samma ärende fått kritik 28 gånger från 7 tillsynsmyndigheter. Men för barnet har ingenting förändrats.
Vi har redan bra skyddslagar, men när de inte följs finns inga effektiva sanktioner.När inte ens BO, JO eller IVO kan ingripa så är lagarna verkningslösa.
Så vad skulle bli bättre med en barnkonventionslag?
Monica Dahlström-Lannes
f.d. vålds- och sexualbrottsutredare
författare till "Mot dessa våra minsta"