Lärare reagerar, elever skriver om sin oro, föräldrar känner sig frustrerade. Politikerna kontrar med att budget måste följas och att det är rektorernas ansvar. Rektorerna har det yttersta ansvaret för sin skola, för sin personal och för sina elever. De räknar sina slantar som inte räcker till. De har krav från föräldrar som har rätt till stöd för sina barn, de har krav från lärare och de har krav från politikerna.
Nu undrar jag varför ni rektorer är så tysta i debatten som förs angående skolans ekonomi och framtid?
Pedagogen