Jag arbetar inom hemtjänsten och det jag ser som händer med mig och mina kollegor är inte roligt. Hur långt tänker våra ansvariga låta det gå?
En del av personalen bryter ihop och gråter på arbetet på grund av alldeles för hög belastning. Andra får panikångestattacker när de är hemma hos vårdtagare. Hur tror ni att vårdtagarna känner och upplever det?
Många skadar sig på arbetsplatsen, eftersom man inte ens har tid att tänka på hur man ska utföra momenten.
Vi jagar inte längre minuter, utan sekunder för att hinna med allt och alla.
Vi får inte gå ut i strejk, men hur ska vi göra för att bli sedda och hörda?
Om det ska finnas någon personal kvar så rekommenderar jag starkt till att faktiskt se och lyssna på oss som arbetar i yrket. Många söker redan andra jobb, så vakna upp och inse problemen innan det är försent. Vi har fått nog!
Frida