Kassen blir miljöfråga i kassan

Vår slit och släng-förbrukning av plastbärkassar måste för miljöns skull minska – både snabbt och kraftigt. Men inte genom prispiskor. I stället åläggs handelsföretagen att slå sina påsar ihop och lära kunderna att bära hem varorna på mer hållbart sätt.

Vår förbrukning av plastbärkassar ska för miljöns skull pressas ner både snabbt och kraftigt.

Vår förbrukning av plastbärkassar ska för miljöns skull pressas ner både snabbt och kraftigt.

Foto:

Övrigt2017-03-01 08:57
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mer än varannan dag använder var och en av oss en plastkasse som vi fått eller betalat för i butik. På ett år handlar det om 198 bärkassar per person, enligt Naturvårdsverket.

Det är alldeles för mycket för en natur och en miljö som går på knä under fossila utsläpp och nedskräpning, anser EU. Därför kom 2015 ett beslut om att medlemsländerna kraftigt måste pressa ner hushållens användning av plastbärkassar.

I tillverkningen av kassarna går det åt stora mängder energi. Särskilt utsläppen vid oljeförbränning har en avsevärd klimatpåverkan.

– Det finns även bioproducerade bärkassar, men det sker en negativ miljöpåverkan också av dem. Att byta ut en plastbärkasse mot en annan, eller mot papperskassar, är inget alternativ. Det är konsumenternas beteende som måste förändras, säger Malin Göransson vid Naturvårdsverkets kretsloppsenhet.

Det största miljöproblemet med plastkassarna är att det tanklöst slits och slängs alldeles för mycket med dem. Tillsammans utgör de en stor källa till nedskräpning av både mark och vatten. En internationell prognos för oförminskad nedskräpning, pekar på att mängden plast i världshaven inom 40 år kommer att väga mer än den totala mängden fisk.

Målet som Sverige och EU nu siktar mot är att användningen av plastbärkassar inom bara två år ska ha minskats till 90 påsar per person. År 2025 ska den vara nere på 40.

Verktyget är den nya förordning som träder i kraft den 1 juni. Alla handelsbutiker som tillhandahåller bärkassar måste då börja informera kunderna om plastens miljöpåverkan, vilken nytta en minskad förbrukning gör och hur konsumtionen kan minska.

– Reaktionen från de branschorganisationer som vi varit i kontakt med har varit positiv. De är engagerade i frågan och vill göra något bra av den. Alla butiker är förstås inte anslutna, men genom att nå ut till de stora hoppas vi på sikt nå också de små, säger Malin Göransson.

Till stöd för butikerna och snabbmatsrestaurangerna har Naturvårdsverket tagit fram en argumentsamling. Myndigheten har också utlyst ett bidrag till ideella miljöorganisationer som vill hjälpa till att informera.

Däremot blir det inget av det tidigare förslaget om att höja priserna på kassarna.

– Vissa EU-länder har förbjudit platsbärkassar helt. Vi vill se om vi kan minska förbrukningen i tillräckligt god takt genom att gå informationsvägen.

I stort sett alla typer av bärkassar omfattas av förordningen. Men undantag finns, till exempel den tunna plastpåsen som du lägger frukt eller lösgodis i. Sådana tjockare plastkassar som producerats med avsikt att återanvändas under längre tid undantas också.

[fakta nr="2"]

Varför dessa undantag? Blir det inte bara krångligare för handeln?

– Undantagen beror helt enkelt på att det hittills inte finns några alternativ till dessa kassar. Men det pågår ett arbete i EU nu för att hitta andra möjligheter, så på sikt kan även dessa kassar omfattas.

Argumenten mot plastbärkassar

De bidrar kraftigt till nedskräpningen och spridningen av mikroplaster i naturen.

Det kan ta naturen upp emot 400 år att bryta ner en kasse.

Fåglar, däggdjur och fiskar skadas av att fastna i plast eller äta plast som hamnat i haven.

Tillverkningen bidrar till klimatförändringen med 100 000-tals ton koldioxidutsläpp varje år.

Källa: Naturvårdsverket