– Vi ser allvarligt på det, säger trafikpolisen Tomas Bonn om bruket av droger bland länets förare.
Fram till 2013 var alkoholen fortfarande vanligast i polisrapporterna om fylleribrott på Sörmlands vägar. Det året skedde en utjämning. Från 2014 har läget varit det omvända: de anmälda drograttfyllorna är nu för fjärde året i rad fler än rattfyllorna.
I fjol upprättade polis och tull 1 681 drograttfylleribrott i region Öst, där Sörmland ingår.
Det var 360 fler än antalet "vanliga" rattfyllor. Hittills i år visar den officiella kriminalstatistiken en övervikt med drygt 120 drograttfyllor (828 stycken) mot alkoholfyllorna (705).
Enligt Tomas Bonn, t f gruppchef inom polisens trafikpolisverksamhet, beror övervikten inte på färre alkoholkontroller.
"Vi blåser ganska mycket i Sörmland", som han säger.
Inte heller tror han att ökningen är en spegling av ett mer utbrett narkotikabruk.
Polisen gör helt enkelt fler insatser mot misstänkt drogpåverkade förare än tidigare, menar han.
– Framför allt är vi ute efter att fånga upp ungdomar som är i riskzonen för att fastna i drogberoende. Ingen ska köra påverkad i trafiken, men nollvisionen är svår att uppnå. Vi kommer aldrig att bli av med missbruk och unga som provar sig fram från rökning till hasch till tyngre droger. Men de måste veta att de gör fel och på den punkten daltar vi inte.
Ingen vet egentligen hur vanligt det är med knarkpåverkade förare på våra vägar. De som ertappas med psykoaktiva droger i kroppen finns i alla sociala samhällsskikt och åldersgrupper. Vanligast är dock män i 18–40-årsåldern som har använt amfetamin eller cannabis.
Bland ungdomar har inställningen till riskerna med vissa droger blivit allt mer avdramatiserad. Det visar flera undersökningar. Också narkotikapolitiken har på senare år rört sig i en mer tolerant riktning, vilket till exempel satt avtryck i mildare påföljder för narkotikabrott och i en liberalare attityd till cannabis för medicinskt bruk.
– Samtidigt har samhället och omvärlden blivit tuffare för många ungdomar. Mår man dåligt är det lätt att fly med hjälp av droger, och för vissa leder det till missbruk. Kan vi inte få den stora massan att se vilka konsekvenser det kan få i till exempel trafiken står vi inför ett jätteproblem.
Av de 270 dödsfall som inträffade i den svenska trafiken 2016 var 83 alkohol- eller drogrelaterade, enligt Trafikverket. Antalet narkotikarelaterade dödsfall var 35 – en ökning från 2013 med 84 procent.
Polisens möjligheter att förebygga dessa stigande dödstal är begränsade. Förare får inte stoppas för att testas om det inte kan motiveras med en skälig misstanke om drograttfylleri. Svensk lagstiftning har inga fastställda koncentrationsgränser för narkotika i blodet. Och fortfarande saknar polisen bevisinstrument för att effektivisera drogtesterna.
– Att ha sållningsinstrument att kunna använda på plats vore rena drömmen. Det skulle kanske hjälpa oss att rädda ytterligare några personer undan drogerna genom att kunna ingripa snabbt, funderar Tomas Bonn.