Oxelösund kan bli bas för miljöprojekt

En stor del av Östersjöns bottnar mår riktigt dåligt. En Nyköpingsbo har startat ett projekt för att vända trenden. Nu kan både Kolmårdens djurpark och SSAB bli inblandat.

Foto:

Övrigt2018-03-05 07:11
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under ett par år har Nyköpingsbon Ulf Hagström och några av hans kollegor i företaget Ecomb drivit ett utvecklingsprojekt som minst sagt tänker utanför boxen. Tanken är att använda båtar med vindkraftverk på som kör runt i Östersjön. El från verket används till att via elektrolys få ut syre och vätgas.

Syret ska i sin tur pumpas ner till syrefria bottnar som är ett hot mot Östersjöns miljö. Ett problem som är minst sagt stort. En tredjedel, eller kanske uppemot halva egentliga Östersjöns bottnar lider av syrebrist – eller är helt syrefria.

Nu hoppas Hagström på ett samarbete med två lokala aktörer Kolmårdens djurpark och SSAB. De senare har nyligen sjösatt sitt Hybrit-projekt i och med beslutet att bygga en testanläggning i Luleå för att prova att framställa järn med hjälp av vätgas i stället för kol. Lyckas Hybrit – och om det införs i Oxelösund – behövs mängder av vätgas.

– Jag har haft ett möte med vd:n för Hybritprojektet, Mårten Görnerup. De kommer troligtvis behöva el från vindkraftparker för att tillverka vätgas via elektrolys. Då får de massor av syre över som vi skulle kunna pumpa ner i Östersjön. När de går över till att använda ljusbågsugnen har de inte samma användning av sitt syrgasverk, säger Hagström.

En möjlig tillgång på syre, ett behov av vätgas och närheten till Östersjön gör Oxelösund intressant.

– Blir det gigantiska mängder syrgas över som biprodukt, då blir det en klar koppling. Oxelösund skulle kunna bli en strategisk plats för oss att etablera oss på, säger han.

Och enligt Hagström krävs det enorma mängder syre för att återställa Östersjöns bottnar.

– Skulle vi stoppa all tillförsel av kväve och fosfor till Östersjön i morgon skulle det ändå inte lösa problemet i och med allt som redan finns lagrat i bottnarna. Om allt Sveriges järn och stål producerades med vätgas och man använde det syre som blir över i vätgasproduktionen och pumpar ner till bottnarna – då skulle det ändå ta 15–20 år innan de var syresatta igen.

Utbredd syrebrist i Östersjön

Syrebrist i Östersjön är inte nytt utan har förekommit länge. Men utbredningen har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Framför allt syns en ökning sedan konstgödsel började användas i jordbruket 
i mitten av 1900-talet.

Syrebristen gör att inga fiskar, kräftdjur eller andra bottendjur kan leva där bristen på syre är så hög som den är 
i stora delar av Östersjön. 
Och syrebristen, som är en följd av övergödningen, förstärker 
i sin tur övergödningen och en ­negativ spiral bildas.

När syrebrist råder släpps fosfor som har legat bundet 
i bottensedimentet löst i vattnet och ökar närningsämnena ännu mer. Vilket i sin tur ger ökad ­alg­
blomning på ytan. Denna ­växtlighet kräver ännu mer syre 
för att brytas ner, vilket gör ­bristen på syre ännu större.