Eskilstuna-Kuriren grundades 1890. Länsstyrelsen gjorde samma år en sammanställning av stadens mest betydande industrier. Enligt den uppgick tillverkningsvärdet år 1890 vid Munktells mekaniska verkstad till 787 080 kronor, vid Söderbloms gjuteri och mekaniska verkstad till 170 350 kronor och vid stadens 72 smidesfabriker till 1 798 886 kronor.
Eskilstunas näringsliv expanderade kraftigt under 1800-talets tre sista årtionden. Små verkstäder och hantverkare ersattes i allt större utsträckning av stora fabriker och arbetare. I Eskilstuna fanns på 1890-talet bland annat ett 50-tal knivtillverkare, vilket ledde till att staden i folkmun kallades för "Knivstaden".
Mellan 1865 och 1890 mer än fördubblades befolkningen från 5 296 till 10 909 personer. Staden hade näst Stockholm de högsta lönerna i landet vad gäller verkstadsindustrin.
Ångmaskinen hade en stor betydelse för den industriella omdaningen. Till ångkraften hörde ångpipan som signalerade vi arbetets början, vid raster och när arbetet var slut. Arbetsdisciplinen var hård. Om arbetarna kom för sent var fabriksgrindarna låsta. Fabrikerna hade stämt sina pipor så att allmänheten kunde lära sig från vilken fabrik ljudet kom.
En annan orsak till den snabba utvecklingen var att folkrörelserna växte sig starka vid den här tiden. 1890 grundades Järn- och metallarbetarefackföreningen. Därmed fanns det elva fackföreningar med 450 medlemmar i staden.
1890 var frikyrkorörelsen den största folkrörelsen i Eskilstuna. Medlemsantalet hade ökat från 150 år 1870 till 1 418 år 1890.
Även nykterhetsrörelsen hade en stark position. Under 1880-talet hade antalet medlemmar i godtemplarorden ökat från 100 till 600.
Det var också folkrörelserna som var drivande när Eskilstuna-Kuriren startades i syfte att ge röst åt småfolket. Ett tusental arbetare, småföretagare och hantverkare satsade pengar till en grundplåt. Godtemplarna var dominerande i den första styrelsen för tidningen som enligt programförklaringen skulle verka för bland annat allmän rösträtt och "den absoluta nykterhetens grundprinciper".
Samma år som Eskilstuna-Kuriren grundades startade Petrus Lindahl vid baptistförsamlingen Missionsbokhandeln på Kungsgatan 10. 1906 blev han kommissionär för Svenska Bokförläggareföreningen och firman bytte namn till P.Lindahls bokhandel. Han bedrev rörelsen till sin död 1925 då den övertogs av hans barn.
Försäljningen bestod av böcker, papper, kontorsartiklar och musikalier. Bland kunderna fanns Eskilstuna-Kuriren. Marie Nilsson, som i dag arbetar som redigerare på tidningen, minns hur hon som kontorsbud på Eskilstuna-Kuriren i början av 1970-talet handlade på rekvisition hos Lindahls bokhandel.
– På eftermiddagarna efter skolan jobbade man några timmar. Vi hade en vaktmästare som skickade ut oss bud, killar och tjejer, på ärenden. Jag fick bland annat gå till Lindahls bokhandel och hämta ut pennor och kort till kartotek, berättar Marie Nilsson.
I slutet av 1940-talet ombildades Lindahls bokhandel till ett aktiebolag. 1968 flyttade bokhandeln till det nyöppnade varuhuset Smedjan eftersom fastigheten på Kungsgatan skulle rivas. På 1970-talet gick kedjan Bokman in som aktieägare. Företaget bytte senare namn till Smedjans bok- och papper.