När jag flyttade till Eskilstuna för en del år sedan åkte jag taxi en av de första dagarna. Eftersom jag inte kände till så mycket om stan passade jag på att fråga chauffören en del om platser och byggnader vi passerade. "Är du här i affärer eller som turist", frågade han. "Nej, jag har flyttat hit", svarade jag och fick blixtsnabbt och knivskarpt tillbaka kommentaren "Hur f-n kan du flytta hit?"
I dag, snart femton år senare, är jag övertygad om att ingen hade sagt något liknande. Det har hänt mycket med Eskilstuna. Det mesta är positivt.
Vi Eskilstunabor har återfått stoltheten och går med mer högburet huvud, Vi känner oss inte misslyckade som vi gjorde när det gamla industrisamhället gick i graven och mängder med jobb försvann. Arbetslöshet, sociala problem, utflyttning, minskade skatteintäkter och en ont snurrande spiral som förde Eskilstuna allt längre ner.
Sedan kom Svealandsbanan och högskolan. Det tändes ett hoppets ljus. Att Eskilstuna skulle få del av den moderna utvecklingen, inte bara leva i en skugga av det förflutna. Svealandsbanan öppnade upp nya kommunikationer och plötsligt kom stan att hamna mycket närmare andra städer. Avstånd mäts som bekant inte längre i mil utan i tid. Högskolan kom med ett nytt tänkande och en fläkt av framtiden genom alla unga studenter. Startskottet mot det nya hade gått.
E20 har blivit motorväg hela sträckan in till Stockholm, staden har förskönats bland annat längs ån, vi är på väg att få ett nytt torg och företag har flyttat hit. Och nu flyttar människor hit. Strömmen har vänt sedan några år tillbaka och nu har vi passerat drömgränsen – 100 000 invånare. Eskilstuna har flyttat upp en division för att prata idrottsspråk. Vi har kommit in i finrummen för att prata näringslivsspråk.
Eskilstuna är tillbaka.
Men visst kraxar olyckskorparna fortfarande. "Varför ska vi vara så många? Det är bara folk som för socialhjälp som flyttar hit. Vi tar emot så många flyktingar att pengarna inte räcker till oss som redan bor här."
Men så enkelt är det inte.
För det första så föds det nya Eskilstunabor, lilla flickan här bredvid är ett exempel på senaste tillskottet.
För det andra så flyttar många människor hit från andra delar av landet, människor som är etablerade och som har arbete.
För det tredje är inte ens de fattigaste flyktingarna det problem som vissa tror. De bidrar också till den ekonomiska utvecklingen genom sin, lilla men dock, konsumtion av boende, mat och annat.
Människor skapar utveckling och människor skapar handel. Handel i sin tur skapar arbete som skapar ekonomiska resurser.
Nu ska spiralen snurra positivt uppåt för att göra stan ännu bättre att leva i och ännu attraktivare att flytta till.
Låt oss alla hjälpas åt!
EXTRA: Här kan du läsajubileumsbilagan