Hade han övernattat intill en hundgård den här gången? Det där ljudet måste väl komma från en gråhund? För varg är ju så ovanligt att se och höra.
Men det var vargar på riktigt och han hade hört dem flera gånger den där natten när han övernattade vid ett vindskydd utefter Sörmlandsledens etapper 13:1 och 13:2 i Gnestatrakten. Han och en kompis håller på att avverka hela leden på 100 mil och när det här skrivs har de bara en etapp kvar.
Sonen berättar om upplevelsen: ”Vi satt vid brasan, det var sent och mörkret hade fallit, klockan var runt tio. Plötsligt hörde vi ett ylande långt borta.”
De fattade direkt att det var varg och spelade in det på mobilen. ”Det verkade som att ett par ylade från ett visst håll och att de fick svar från annat håll en bit bort.” Efter den upplevelsen la han sigpå marken utanför vindskyddet eftersom hans kompisar snarkade så. "Det var med blandade känslor jag kröp ner i sovsäcken med den ljudkulissen. Jag låg där på marken som ett maffigt bete”, skrockade han.
Jag tog berättelsen med en nypa salt tills vi gjorde vår påskvandrig med släkten utefter samma leder. Tillbaka på brottsplatsen vid Djupsjön stötte vi på etappvärdarna som håller snyggt utefter sträckan.
När de fick lyssna på inspelningen av ylandet, fick mannen i sällskapet ståpäls. ”Fantastiskt att höra Sjundarevirets vargar sjunga! Vi vet att det finns fyra vargar här men vi har varken hört eller sett dem. Bönder har fått sina får rivna så de sätter spår efter sig, och vad vi förstår ska djuren hålla ihop parvis.”
Att sonen kunde sova på marken efter en sån upplevelse är för mig en gåta.
Lyssna gärna på vargylet på ljudfilen "En natt med vargsång" som spelades in vid det tillfället: