När jag gick i sjunde klass hade jag en klassföreståndare som var lite annorlunda. I alla fall tyckte jag och mina klasskompisar att han var det.
Den allmänna uppfattningen var väl att han var en övervintrad grönavågare med liberala värderingar. Jag hade ingen aning om vad det betydde, men han köpte sina skor på second hand. Bara en sån sak!
"Det är perfekt, de är redan ingångna", sade han inför hela klassen. "Oj, han är verkligen knäpp", tänkte hela klassen, men samtidigt blev vi intresserade av att veta mer om denne besynnerlige man.
Människor, och framför allt män, som honom fanns det inte så gott om på vischan där jag växte upp. Jantelagen rådde och den spik som stack ut blev slagen.
Skulle man vara annorlunda så skulle man vara det på rätt sätt. Han var det definitivt på fel sätt. Han gick till och med barfota i gymnastiksalen. HERREGUD! Hur kan man göra något sådant?
Det jag inte fattade då var att han var en av de allra första personerna som visade mig ett alternativ till det ofta inskränkta synsätt som var rådande norm. En pust av frisk luft kom på ett sätt från skorna han köpt i andra hand och från hans tår som utan skyddande skal smekte golvet i gymnastiksalen.
Vad vill jag ha sagt med det här? Ja, dels att det faktiskt är sant att second hand-skor inte ger skoskav. Har testat flera gånger.
Men också att annorlunda inte behöver vara dåligt. Det är extremt viktigt att vuxna i allmänhet och lärare i synnerhet visar det.
Så; Glöm aldrig att odören från dina skor kan vara frisk luft för en högstadieelev.