Det finns två typer av restauranger som stör mig. Den första är krogen som så uppenbart drivs av människor som bara är ute efter snabba pengar, utan matintresse. Låt mig ta ett exempel. Jag beställde en burgare för 89 kronor i en galleria, den verkade god. När servitören kommer fram till mitt bord säger han "bra val, den här är riktigt god."
Efter min första tugga kan jag avfärda hans påstående direkt. Jag har blivit serverad en industripressad hamburgare med torrt bröd, lite trött sallad och klyftpotatis som ska vara friterad, men knappt är varm och dessutom mjölig i mitten. Och dressingen, den har han skapat genom att klämma på en tub.
Jag borde givetvis klaga på maten, lära honom hur han kan göra den tio gånger bättre. Men en person som påstår att rätten är "riktigt god" är inte ens värd att läxa upp.
Startar du en restaurang borde du ha passion för mat, det borde vara ditt största intresse. Men det handlar, i en del fall, bara om snabba pengar och lathet.
Hur svårt kan det vara att köpa köttfärs för att göra burgare? Hur svårt är det att göra en egen sås, eller klyfta egen potatis? Åtminstone fritera färdig pommes frites korrekt. Skulle det inte kännas bättre att servera något som är lite äkta?
Den här maten betalar vi för. Och när personalen frågar om maten smakar bra nickar vi som dockor och säger "ja", för vi är så rädda att såra den stackare som stekt den frysta burgaren.
Den andra typen av restaurang som driver mig till vansinne är krogen som påstår sig servera en specifik råvara, men som levererar något helt annat. Parmaskinkan är en tjock, supersalt gris från Tyskland, fetaosten är något som kallas salladsost och närmast kan liknas vid suddgummi.
Det svenska köttet är kanske inte alls svenskt, utan importerat från Sydamerika.
Listan kan göras lång.
Ändå håller vi god min och påstår att maten smakar bra.
Det måste vara slut på acceptansen för skräp.
Vi måste börja klaga mer på dålig krogmat. Annars blir det aldrig bättre.