2013 var inget bra försvarsår

Två händelser kom främst att forma 2013 års upplaga av den svenska försvars- och säkerhetspolitiska debatten.

Gästkrönika av Csaba Bene Perlenberg2013-12-27 06:06
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den första var ÖB Sverker Göranssons nyårsintervju i Svenska Dagbladet, där han fastslog att "Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand." 

Att ÖB pratade om en operativ förmåga utifrån insatsorganisation 14, som inte blir färdigställd förrän en bra bit in på 2020-talet, var det inte många som förstod.

Detta exemplifierades med all oönskvärd tydlighet under den andra dominerande händelsen under 2013: Påskincidenten. Sverige kunde inte möta den oplanerade övningen med stridsflyg. Ledande försvarspolitiker uttryckte förvåning över att det inte fanns en dygnet runt-beredskap.

Men det var mycket mer som hände. I slutet av januari tröttnade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) på kritiken mot Moderaternas försvarspolitik. "Försvaret är ett särintresse", konstaterade han. Därutöver beställdes 60 nya Gripen-plan, vilket var 20 färre än vad ÖB hade önskat.

I oktober avslutades två decenniers svensk närvaro på Balkan, i och med KS27:s avvecklingsceremoni. Framtiden för svenska utlandsinsatser är nu högst oviss. 

Försvarsberedningen släppte omvärldsanalysen "Vägval i en globaliserad värld". Den blev inaktuell endast några veckor senare, då Ryssland genomförde en enorm mobiliseringsövning med över 160 000 man

I rapporten hade det konstaterats att Ryssland var långt ifrån att kunna öva i nivåer med Sovjettiden. Så var dock inte fallet.

Sveriges försvarspolitiska problem nådde även omvärlden. Royal United Services Institute i London konstaterade att "Hela Sveriges försvarsstruktur riskerar att skära ihop".

Estlands president Toomas Hendrik Ilves sade rakt ut, apropå den svenska solidaritetsförklaringen gentemot Baltikum, att "en solidaritetsförklaring utan fördrag och utan organisation – det är två steg bort från Nato."

Den finske forskaren Charly Salonius-Pasternak, vid Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors, kommenterade den svenska försvarspolitiken med orden: "Ett land som i århundraden har bidragit till regional stabilitet har på mindre än ett decennium gått till att vara en konsument av säkerhet".

Moderaterna fortsatte dock på den inslagna vägen. Vid partistämman i Norrköping i oktober avslogs en motion som ville låta "försvarsmakten ... få planera för styrketillväxt vid ett försämrat omvärldsläge". De moderata försvarspolitikerna visade däremot exempel på en sällan skådad passion i frågan om framtiden för Marinens musikkår i Karlskrona.

Året avslutades med ännu ett kvitto på regeringens försvarspolitik. I tisdags presenterade Riksrevisionen sin utvärdering av Försvarsmakten.

Riksrevisorn Jan Landahl konstaterade då det uppenbara: "Regeringen har inte gett Försvarsmakten alla de förutsättningar som behövs för en effektiv insatsverksamhet." 

Csaba Bene Perlenberg är liberal skribent inriktad på försvars- och säkerhetspolitik. 

Läs mer om