Det är ett mysterium, säger FN-medarbetaren Dessalenge, stationerad på Cypern.
Vi kan inte förklara det, säger flyktingorganisationerna. Varför kommer nästan inga syrier till Cypern, trots att EU-landet bara är en kort båtresa bort?
Enligt UNHCR har bara 81 syriska asylansökningar lämnats in i år, de allra flesta av personer som jobbat på Cypern och inte längre kan återvända hem – inte av personer som kommit flyende från grannlandet.
EU:s visumtvång för flyktingar stänger lagliga flyktvägar hit, men gränsländer som Italien, Grekland och Malta känner ändå av kriget i Syrien. Till Sverige kommer 400 syrier i veckan, men till Cypern kommer nästan inga alls. Landet har förstås stoppat människor vid gränsen, precis som andra länder. Folk har tvingats vända på flygplatsen, de som kommer via öns norra sida, ockuperad av Turkiet, skickas tillbaka dit.
Ja, Cypern håller flyktingar ute, men i mindre utsträckning och mindre dramatiskt än andra gränsländer. Det görs inga Lampedusareportage här. Det kommer helt enkelt inga flyktingar hit.
Jag träffar Doros från flyktingorganisationen KISA. Han är surmulen och ovillig och tycker till skillnad från andra jag mött att min fråga är korkad. De kommer inte hit, säger han, för de är våra grannar. De känner oss väl – andra länder kan de hoppas på och drömma om – men de vet vad som väntar dem här.
Doros visar mig flyktingars vittnesmål om misshandel, våldtäkter i förvar, småbarn och föräldrar som skiljs åt, familjeåterföreningar som ständigt nekas, asylansökningar som återtagits efter tvång och personer som gömts när Europarådets kommitté mot tortyr kommit på besök. Internationella människorättsorganisationer använder återkommande samma formulering – behandlingen av asylsökande tycks syfta till att avskräcka fler från att ta sig hit.
Efter en timme har Doros mjuknat. Han lyssnar när jag säger att många EU-länder har vidriga villkor och att folk flyr dit ändå. Han säger att Cypern är annorlunda. Cypern är inte med i Schengen. Flyktingen som kommer till Cypern kommer till just Cypern, inte till EU. Det går inte att smita in i EU via ön. Gränskontrollen härifrån är lika hård som om man inte kommit in i EU alls. Och det går inte heller att hoppas på att få uppehållstillstånd och kunna flytta vidare.
Syrier utvisas inte till Syrien, men de får sällan uppehållstillstånd och därmed inte heller resedokument. Flyktingarna är fast på ön i limbo. För att förstå situationen är det upplysande att veta att asylsökande sitter fängslade för försök att lämna ön. Cypern hindrar dem från att ta sig in i EU för att välkomnas in i Schengen.
Cypern har inte det värsta mottagandet i EU, men här finns ingen bättre framtid att hoppas på. Landet har gjort vad inget annat av EU:s gränsländer lyckats med: Fått mottagandet av flyktingar att fungera som ett avgörande gränsvapen. Att vara flykting på Cypern är att leva som ett avskräckande exempel.
Doros har rätt. Det är inget mysterium varför så få syrier tar sig till grannlandet.
Frida Metso är psykolog som arbetar på ett center för torterade flyktingar. Nyligen besökte hon Cypern. Detta är den första delen av tre i en krönikeserie om asylpolitiken vid EU:s gräns.