Samma sak om man misstänker att barn far illa. Det är lätt att tänka att man missförstått situationen, bekymrar sig i onödan och kanske inte riktigt har med det att göra. Någonstans i bakhuvudet finns också devisen att hellre fria än fälla, och att man alltså inte bör göra en orosanmälan till socialtjänsten – om man inte är säker.
Det senare framstår som sympatiskt och medkännande, men det är tvärtom. Inställningen att det är bäst att sitta stilla i båten friar möjligtvis föräldern, men fäller barnet.
Bottnar försummelsen i missbruk av alkohol eller narkotika är risken att hela familjen faller. Kanske inte just nu, men på sikt.
Därför väljer kampanjen ”Spela roll”, som pågår hela veckan, varje år ut en specifik målgrupp som har möjlighet att spela en betydande roll för barn som påverkas av vuxna som dricker för mycket. I år är personalen på förskolan i fokus, vilket är utmärkt.
Inte för att de inte redan anmäler missförhållanden och stöttar utsatta barn, utan för att de kommer i kontakt med majoriteten av de yngsta barnen och deras vårdnadshavare, och har chansen att uppmärksamma problem tidigt. Helst innan de eskalerar och har hunnit sätta djupa spår.
Men också för att pedagogerna kan fungera som bollplank till föräldrar som misstänker att barn i deras närhet far illa. Framför allt genom att betona att en anmälan inte är en dom, utan en hint till socialtjänsten om att den bör påbörja en utredning, och att det är bättre att en oskyldig förälder utreds en gång för mycket än att ett oskyldigt barn utreds en gång för lite.
Det låter kanske taskigt, för givetvis är det jobbigt och i viss mån kränkande att utredas för att vanvårda sitt barn. Men jämför då det med att som barn bli vanvårdat utan att någon bryr sig.