Och nej, det är inte enkelt för en 15-åring att botanisera bland program och inriktningar. Inte minst eftersom bilden som en del skolor målar upp av framtidens arbetsmarknad är ljusår ifrån vad som möter gemene man en snögrå dag i slutet av januari.
”Vi förbereder dig bäst för framtidens jobb,” står det exempelvis med gula bokstäver. Och det låter ju bra. Tills man ser att yrkena som föreslås är Youtuber och influencer. (Svenska Dagbladet, 28/1)
”Detta är en perfekt inriktning för dig som vill jobba med filmproduktion i framtiden eller som vill veta hur du kan bli känd hemifrån”, skriver skolan på sin hemsida om Youtuber-inriktningen.
Utbildningen utgår från det estetiska programmet, som är ett högskoleförberedande program, vilket enligt Skolverket betyder att ”eleverna förbereds för konstnärliga och andra högskoleutbildningar”. Och för att vara frank mot skolan. Det kanske influencer-inriktningen gör – också.
Däremot är det uppenbart, både i marknadsföringen och utifrån hemsidan, att det huvudmannen försöker sälja in, inte är en skola med bildningsideal och tentapluggande i fokus, utan kändisskap. Det är en del av en trend där ungdomar allt oftare uppmanas att plugga sin hobby, som skateboard, även det inom ramen för det estetiska programmet.
”Undervisningen genomsyras av ett skateboardperspektiv.”
”Skateboardämnena är betygsgrundande och syftar till att stärka dina betyg för framtida universitetsstudier.”
”Vår erfarenhet säger oss också att det blir extra meningsfullt och roligt om man får ha med sitt intresse till skolan istället för att lämna det hemma!”
Det är här det blir fel. Utbildning är utbildning. Intresse är intresse.
Ibland kan de kombineras, som när tonåringen är intresserad av matematik eller språk. Ibland bör de hållas åtskilda, ifall fritiden spenderas i skateparken eller på Instagram.
Dessutom finns gränsfall, vilket ofta gäller utbildningar inom just det estetiska programmet, som har inriktningar inom exempelvis bild, musik och teater, som absolut är värda att studera. Däremot bör Skolverket se över riktlinjerna för vilka inriktningar som är acceptabla och det får gärna tas fram etiska riktlinjer för marknadsföring. Det senare är en klassutjämnande rättvisefråga, då föräldrar med goda kunskaper om det svenska utbildningssystemet har bättre möjligheter att lotsa sina barn förbi de värsta flosklerna.
För lika lite som teaterutbildningar ska lura blivande elever att de är en studentexamen från Hollywood, bör andra inriktningar ha glitter, glamour och fritid som målbild. Framför allt ska man inte låtsas att det är här framtidens arbetsmarknad är som ljusast eller att det är kunskaper inom skejting som gör att man bäst klarar sig igenom en högre utbildning.
Det gäller inte minst i en tid när universiteten larmar om att studenternas teoretiska förkunskaper blir allt sämre och flera branscher skriker efter kompetens, vilket regeringen försöker åtgärda genom att satsa på yrkesinriktad vuxenutbildning, som ger drygt tusen utbildningsplatser i Sörmland (P4 Sörmland, 29/1). Det kommer att leda till att fler får kunskaper som många privata och offentliga arbetsgivare efterfrågar, bland annat till undersköterska, barnskötare, kock och inom industrin.
Om vi ska vara uppriktiga är så framtidens jobb ser ut. Inte som influencer på Youtube.