I veckan visade TT att andelen mässlingsvaccinerade i drygt 40 kommuner är så låg att det finns risk för smittspridning. Det betyder att andelen är under 95 procent, som är den gräns som brukar anges för att så kallad gruppimmunitet ska uppstå, vilket innebär att människor som inte är vaccinerade, eller som vaccinet inte biter på, skyddas tack vare att ”alla” andra har tagit sina sprutor.
Lyckligtvis ligger ingen av dessa lågvaccinkommuner i Sörmlands län, där vaccinationsgraden är 98,1 procent bland barn födda 2013. Men det är inte samma sak som att vi kan andas ut.
Dels ligger Södertälje vägg i vägg, där vaccinationsgraden är under 95 procent, och i vissa delar av Järna är siffran nere på ensiffriga tal. Dels finns en ökad vaccinationsskepticism. Inte bara i Sverige, utan i flera delar av västvärlden, vilket märks genom att det just nu pågår flera utbrott i Europa och för ett par månader sedan insjuknade drygt tio personer i Järvaområdet i Stockholm, där vaccinationstäckningsgraden är 82 till 85 procent.
I fallet med Järna är förklaringen att den antroposofiska uppfattningen är att barnsjukdomar är naturligt och bra, medan vaccin är onaturligt. Rent allmänt är en starkt bidragande orsak till skepticismen en artikel som publicerades i en brittisk medicintidskrift i slutet av 1990-talet, där det drogs felaktiga kopplingar mellan mässlingsvaccination och autism, som senare dementerades, men trots det sprids budskapet på internet.
Problematiskt? Ja. I alla fall om trenden håller i sig.
Enligt WHO dog 145 000 personer, de flesta barn, av mässlingen 2013. I höginkomstländer är dödligheten betydligt lägre. ”Bara” 1 per 1 000-5 000 insjuknade, vilket är uppemot 100 barn per årskull, om alla insjuknar.
Så ja, vaccin håller människor vid liv. Utebliven vaccinering dödar.