Fast ingen hade brytt sig om honom i modern tid ifall han inte hade skrivit Frihetsvisan. Den är från 1439, och de politiska motsättningarna under konflikten mellan unionskungen och de tyska handelsintressena har varit överspelade i många hundra år.
Men i visans ord – de i rubriken ovan – hörde man mycket mer när friheten blev dödligt hotad av de moderna totalitära diktaturerna. Thomas Simonsson blev en symbolgestalt för både nationell frihet och ett av lagen värnat fritt samhällssystem.
Just så här års visades detta vid ett historiskt tillfälle. Tar man fram Jonas Jonssons förträffliga biografi över föregångaren Gustaf Aulén så ser man att när Tyskland kapitulerade och Norge och andra länder slapp nazismens förtryck så var det Thomas Simonssons gamla biskopskåpa som Gustaf Aulén plockade fram och hade på sig på kvällen i Strängnäs domkyrka. Det kallades till tacksägelsegudstjänst med kort varsel, i extraupplaga av Strengnäs Tidning. Detta var inte den 9, utan den 7 maj 1945.
Samma kåpa hade varit framme 1943 då Aulén gjorde 500-årsminnet av Thomas Simonssons död till en radiosänd nationell manifestation med udden mot nazismen – och budskapet att frihet och rätt oskiljaktigt hör samman.
Sådana samband finns det flera, i båda riktningarna. Ett av de mest tänkvärda finns i citatet av Hans Kelsen (se nedtill!). Ett annat är att det nationella oberoendet inte är någon frihet för invånarna, om statsmakten är en exklusiv egendom för en självhärskare eller en dominerande folkgrupp eller samhällsklass
Friheten är inte heller detsamma som frånvaro av stat. Det är den demokratiska staten som kan skydda friheten och dela upp och begränsa de olika statsorganens och myndigheternas befogenheter. Som redan Peter Forsskål påpekade i "Tankar om borgerliga friheten", 320 år efter Frihetsvisan, är en obegränsad stat en stor fara, men starka invånare kan också förtrycka de svagare.
Kombinationen av polisstat och oligarkvälde i Putinstater och oljedespotier är i nutiden en ständig påminnelse om värdet av denna grundläggande liberala insikt. Detsamma gäller svaga stater där mäktiga män tar hjälp av häleriholmar för att gömma det de stjäl.
Det i texten nämnda citatet från Hans Kelsen finns i Strengnäs Tidnings pappersupplaga i en spalt intill artikeln. Det lyder som följer
"I varje annan statsform än den demokratiska är friheten räddningslöst förlorad, och så framför allt i diktaturen, vare sig denna är socialistisk eller nationalistisk.
Försvinner den politiska självstyrelsen kommer – detta lär oss varje blad i historien – också den andliga friheten att försvinna.
Den andliga friheten: det betyder vetenskapens frihet, den etiska, konstnärliga och religiösa övertygelsens frihet."
Hans Kelsen, jurist och statsvetare, grundlagsfader i Österrike efter kejsarväldets fall. politisk flykting i USA undan den europeiska fascismen.
Ur Verteidigung der Demokratie, publicerad 1932 i en liberal tidskrift i Tyskland, när hotet från Hitler växte. (Omtryckt 1967 och 1981)