Myndigheter ska inte bete sig hur som helst

Under ett antal år har Svenska institutet drivit twitterkontot @Sweden. Projektets tanke är att visa upp ett öppet Sverige genom att låta en ny twittrare i veckan agera curator för kontot. Nu har myndigheten JO-anmälts.

Myndigheter ska inte åsiktsregistrera folk, skriver Niklas Otto Olsson.

Myndigheter ska inte åsiktsregistrera folk, skriver Niklas Otto Olsson.

Foto:

Övrigt2017-05-01 10:26
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det står curatorerna helt fritt att blockera andra konton som de inte vill ska kunna interagera med dem. Förra veckans curator valde att använda sig av sin egen blockeringslista med cirka 12 000 konton. Efter avslutad vecka brukar Svenska institutet ta bort blockeringarna. Men nuvalde myndigheten att behålla blockeringslistan med anledningen att skydda framtida curators välmående.

Listan, menadeSvenska institutet, består av personer som initierar och är del i drev där de sprider hot och hat mot hbtq-personer, kvinnor och migranter. Detta har visat sig inte riktigt stämma. Listan verkar vara ett register över den enskilda curatorns personliga preferenser och innehåller ambassadörer, poliser, borgerliga skribenter på storstadstidningar, riksdagsledamöter och journalister.

Reaktionerna var inte sena. Flera kultur- och ledarsidor, däribland Svenska Dagbladet och Aftonbladet, har skrivit om händelsen. Svenska institutet har bett om ursäkt och har under veckan haft ett omfattande arbete med att avblockera användare. Nu är det bara att invänta utredning av händelserna.

Risken är att myndigheten också kan ha brutit mot tryckfrihetsförordningen som ska säkra svenska medborgares rätt till att ta del av de flesta allmänna handlingarna. Det kallas ofta för offentlighetsprincipen. En princip som finns till för att kunna granska och ställa myndigheter och politiker till svars för svågerpolitik, korruption, skuggförvaltningar, intern inkvisition av obekväma medarbetare och rena lagbrott som annars inte skulle uppmärksammas. Principen finns alltså där som en säkerhetsspärr i demokratins tjänst vilket innebär att de flesta handlingar inte lättvindigt kan raderas.

Jag har hittills valt att skriva som om listan fortfarande finns kvar att begära ut och kontrollera vilka personer som kan ha blivit utsatta för en eventuell åsiktsregistrering. Men Svenska institutet uppger att listan inte längre finns. Myndigheten har raderat den omfattande listan med förklaringen att den är av ringa betydelse.

Jo, tjena.

Användarna som samlats i ett personregister hos myndigheten är möjligen av en annan åsikt och har rätt att veta om de har utsatts för något brott. Listan kan också bli aktuell vid utredning av vad som egentligen hänt de senaste två veckorna.

Å ena sidan är det bra att Svenska institutet inte vill behålla ett personregister som kan vara olagligt. Vilket myndigheten i och för sig borde ha tänkt på tidigare.

Å andra sidan verkar myndigheten mån om att röja undan det misshagliga de åstadkommit. Det verkar inte bättre än att Svenska Institutet valt den lätta vägen. I stället för att ha is i magen och vänta in utredning och ta konsekvenserna valde myndigheten att sopa problemet under mattan så fort som det blev obekvämt. Beslutet att radera den sammanställda listan har skett dagar efter att flera användare begärt ut listan.

Misstag ska såklart korrigeras men det ska inte gå till så här på en myndighet så fort det brinner i knutarna. Myndigheter ska inte bete sig så här. Svenska institutet, skärpning!

Läs mer om