Kritik riktas även i år mot några statsråd, men utan överdrifter, och utan politiskt taktiska sidoavsikter. KU har blivit en ljuspunkt vad gäller rimliga relationer över blockgränsen.
Betänkandet är på över 350 sidor, och det mesta har jag inte hunnit läsa. Men som vanligt avfärdas ett antal okynnesanmälningar. Punkt sätts bland annat för det oberättigade misstänkliggörandet av utrikesminister Wallström för att hon hyrde övernattningsbostad, utan besittningsskydd, av Kommunal.
Det finns en riktig Sörmlandsfråga i KU-granskningen. Den berör Mälardalens Högskola (MDH). Regeringen gjorde i januari 2016 den förra rektorn där, Karin Röding, till statssekreterare. Därmed blev hon en nyckelperson då det gäller att möjliggöra eller försvåra kvalitetskontroll av universitet och högskolor.
Hösten 2013 fick MDH hela nio av tolv granskade utbildningar inom dess tekniska kärnverksamhet underkända. De hade ”bristande kvalitet” enligt den stora kvalitetskontrollen av universitetsnivån.
Fram till och med 2015 var Karin Röding en ledande person i SUHF, en lobbyorganisation där högskolornas förvaltningschefer försöker påverka utbildningspolitiken. Denna organisation arbetade med att bli kvitt den utvärderingskontroll som avslöjade sådana resultat som för MDH – och dessutom gjorde bristerna synliga för både riksdag och studenter. SUHF lyckades, och kunde sedan dessutom få en av sina ledande aktörer placerad på den centrala statssekreterarposten.
Anmärkningsvärt, minst sagt. Men är det en KU-fråga? Riksdagsman Roger Haddad (L) från den nordliga MDH-staden Västerås bad i alla fall om en granskning.
Inte helt oväntat visar det sig att den politiska kärnfrågan inte ligger inom ramen för det KU har att granska. Det är inte en jävsfråga utan något annat. Det är följdriktigt att utskottet inte prickar det ansvariga statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S) för utnämningen.
Felet som gjordes var politiskt, inte formellt. Regeringen fick också riksdagens stöd. Framför allt S, SD, MP och V ställde i det avgörande riksdagsbeslutet vintern 2016 upp för högskoleledningar som besvärades av insyn och jämförelser av vad deras institutioner presterar.