Där har de kvar en del av de nedärvda klasskillnaderna från historien med slaveri och senare diskriminering. Med den historien har de mycket att rätta till, vilket en del vill och andra inte. Därför har de också statistik uppdelad efter hudfärg, och den visar i hög grad klasskillnader av olika slag.
Där kan man i uppförstorad skala se en del saker som finns och är tänkvärda men ogärna diskuterade i Sverige. Exempelvis inverkan av alkohol på klyftor och klasskillnader. Inte minst bland kvinnor.
Härom dagen stod det i tidningen i Washington om ännu en sådan pusselbit med samhällskunskap. Det har på femton år skett en rätt dramatisk förändring av vilka som är kvinnliga interner i USA:s fängelser.
Bland afroamerikanska, eller svarta, kvinnor har andelen som avtjänar fängelsestraff halverats sedan år 2000. För vita kvinnor var det i stället en markant ökad andel. En tidigare ökning fortsatte och under trettio år har det skett en sjudubbling.
Orsakerna avspeglas även i dödligheten. Den har minskat avsevärt för svarta kvinnor i USA. Många av dem med kortvarig skolutbildning har kunnat ta steget upp ur fattigdom. Det har också skett en betydande minskning av alkoholdrickandet. De sociala förhållandena nedtill i inkomstskalan har förbättrats.
Bland vita kvinnor med kortvarig skolutbildning har det gått åt andra hållet, dödligheten har ökat. Alkoholdrickandet, som har ett starkt samband med brott och fängelsestraff, har tilltagit. Dessutom har det, särskilt i vissa delstater, blivit en otäck spridning av amfetamin- och av opiatnarkomani. Den senare har delvis vållats av slapp och oansvarig läkemedelsförskrivning.
Det sociala förfallet i en del lägre inkomstgrupper i vissa delstater är förmodligen en av faktorerna som Trumpkampanjen utnyttjade. De som trodde på honom kan nu i många fall räkna med att förlora sitt försäkringsskydd för sjukvårdskostnader. Ont blir då värre.
Finns liknande tecken i Sverige på tilltagande klasskillnader i kvinnors hälsa till följd av alkohol? Jovisst. Klassmönstret i tobaksrökningen syns ännu tydligare i sociala klyftor ifråga om hälsa. Men en forskare, Meenal Budhiraja, har visat att alkoholen fick en tilltagande inverkan i fråga om att vålla sociala skillnader i dödlighet bland kvinnor i Sverige, när 90-talet jämfördes med första halvan av årtiondet därefter. Det blev en ökad dödlighet, bland kvinnor med kort utbildning, särskilt de äldre, och det gällde både akuta och kroniska alkoholbetingade dödsorsaker.
Med tanke på drickandets utveckling är hennes resultat inte alls förvånande. Men en på ytan inte särskilt stor ändring av den genomsnittliga dödligheten döljer alltså att alkoholen fått större sociala följder bland dem med lägre inkomster.
Det är ett känt mönster. Både bland män och kvinnor förstärker de alkoholanknutna dödsorsakerna de skillnader i livslängd som finns mellan olika samhällsklasser.
Det här är den typ av kunskap som sällan syns i tidningar, och framför allt aldrig i glättiga mat- och vinreportage med glas och vackra kök med italienskt kakel. Allra minst är det kunskap som släpps in i Timbrorapporter.