De petade i MP fällde sig själva

Carl Schlyter och Valter Mutt (MP) måste själva ha förstått att det var kört. När de efter att ha fråntagits viktiga uppdrag, som ordförande i EU-nämnden och utrikespolitisk talesperson, klagar på att MP har lågt i tak är det svårt att ta dem på allvar.

Signerat av Åke Wredén2016-06-09 05:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De har ju ställt sig på SD:s och V:s sida i en säkerhetspolitisk fråga av stor betydelse. MP:s ledning har därmed satts på prov. Hade de fallit undan för Schlyter och Mutt hade partiet gjort sig icke regeringsdugligt. Socialdemokraterna hade behövt ta konsekvenserna och bryta med MP.

Värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato är ingen smärre teknikalitet. Det berör trovärdigheten i att skydda våra små grannar i Baltikum mot rysk militär påtryckning eller framryckning, som skulle innebära en kris i vårt omedelbara närområde och ett akut hot mot hela Nordeuropas säkerhet.

Trovärdig närvaro och förstärkningsmöjligheter är säkraste sättet att hålla frestelsen borta för sådana kupper och offensiver som riktats mot Ukraina. Att som fyra MP-ledamöter gå emot den egna regeringen i en sådan fråga, och göra sällskap med Europas Putinmedlöpande höger- och vänsterextremism är inte en småsak. Det är långtgående revolt även mot ledningen i MP.

Den som uppträder som riksdagsledamoten Valter Mutt kan inte längre vara sitt partis talesman i utrikesfrågor. Hans agerande är inget problem som uppstått plötsligt. Riksdagsgruppen hade till sist ingen annan utväg än att byta ut honom.

På motsvarande sätt har Carl Schlyter förverkat förtroendet som ordförande i riksdagens EU-nämnd. Det måste han ha begripit själv. Som tidigare ledamot (MP) i EU-parlamentet kan han inte vara okunnig om uppställningen av många ytterhöger- och yttervänsterpartier längs för Putin fördelaktiga linjer. Att vilja inordna MP i det sällskapet är att be om att bli avsatt av sitt eget parti.

Det MP gjort är något annat än petningen och utskottsbytena för ledande M-namn i skatte- och arbetsmarknadsutskotten. Niklas Wykman och Hanif Bali hade röstat mot partilinjen i en samvetsfråga, och enligt KD- och L-motioner velat beteckna övergrepp mot minoriteter i Mellanöstern som folkmord. Det berörde inte säkerhetspolitiken i Sveriges närområde och innebar inget medlöperi med någon Putinlinje. Det är inte hos MP, utan i Anna Kinberg Batras och Tomas Tobés partiledning (M), som partipiskan använts på hårt och intolerant sätt.

Läs mer om