En akademisk flykting, och det hon flytt från är studenter i Sörmland, närmare bestämt deras skrala kunskaper.
Det är nu inte Mälardalens Högskola som fick henne att flytta till jobb utomlands, först i Tyskland, sedan i Finland. Det var i landskapets andra ända, på Södertörns Högskola, som hon undervisade i litteraturvetenskap. Som feminist och debattör är hon kändis, men yrket är litteraturhistoria. Det är i den yrkesrollen hon är gäst hos Liberalerna när de avslutar sitt stormöte i Linköping med ännu en punkt om skola och bildning.
Nu är hon professor i ämnet i Helsingfors. De studenter hon möter där har ett rikare språk, säger hon. De har läst mer litteratur, de har mer bildning med sig från gymnasiet, jämfört med dem hon undervisade i Sörmland fram till 2009.
Skolreformer är ju en av det liberala partiets större frågor. Jan Björklund hann med en rad sådana, och några av dem har hunnit få åtminstone en del genomslag i verkligheten. Han hade några till på gång, och ägnade en del av lördagen åt hur han skulle vilja utveckla yrkesutbildningen och ge den fler former, bättre anpassade till olika yrken. En del av detta blev inte av före 2014 därför att M oroades av angreppen från vänsterhåll, menar han.
Men söndagens panel med Ebba Witt-Brattström – och även partiledaren själv dagen innan – talar den här gången oroat om något annat viktigt: Om attityden till bildning och studier i samhället runt omkring skolan, inte minst hos föräldrar. Alltför många tror att det ordnar sig för barnen även om man inte har fokus på kunskap. Men ett land med den attityden kommer inte att dra nytta av ens en förbättrad skolas möjligheter. Nej, det kan snabbt falla bakåt, ekonomiskt och socialt, varnar riksdagsman Christer Nylander (L).
Ämneskunskaperna hos lärarna måste lyftas, även med fortbildning för dem som svikits i tidigare lärarutbildning. Och lärarstudenter behöver lära sig mer av lärandets hantverk, mindre av teorier kring pedagogik. Så låter det från panelen.
Ebba Witt-Brattström fyller i med att betona hur viktigt det är att lära historia, att kunna skilja på olika epoker och begripa en del om hur ett samhälle som vårt faktiskt kunnat växa fram.