En undervegetationssajt i Sverige plockar lösryckta citat, utelämnar fakta och tillför egna kommentarer. En utländsk sajt i samma kategori återberättar detta referat och lägger till ytterligare kommentarer, varefter den svenska sajten refererar till den utländska.
Cirkeln sluts. Storyn innehåller fragment av sanning men förvrids till oigenkännlighet av selektiv faktaredovisning, kommentarer i flera led och hård, ideologisk förpackning.
Många gånger ges den internationella undervegetationen understöd av exempelvis brittiska sensationsmedier och ryska propagandakanaler som RT. Deras publiceringar får särskilt stor spridning.
Så var det när Boverket förra året föreslog en modell för uthyrning av privata bostäder till nyanlända. Ägarna skulle, mot extra ersättning, upplåta exempelvis sommarhus till en nationell lägenhetspool.
I undervegetationsrapporteringen ”försvann” frivilligheten och den ekonomiska ersättningen. Förslaget rördes ihop med en gammal SOU och utmynnade i slutsatsen att folks sommarstugor riskerade att beslagtas för att hysa flyktingar.
På samma sätt skildrades den svenska polisens arbete i somras mot sexuella ofredanden under offentliga evenemang. De berömda armbanden, som var ett av flera sätt att få fokus på tafsande och öka viljan att anmäla brott, beskrevs som det enda skydd som polisen erbjöd unga kvinnor på festivaler. Bland annat förfalskade RT en formulering i ett pressmeddelande av rikspolischef Dan Eliasson.
DN Kultur har i veckan berättat om detta fenomen – om hur hatsajter, ryska propagandakanaler men även utländska medier närmare mittfåran sprider nidbilder av Sverige. Denna rapportering plockas upp av hatmiljön i Sverige och används som bevis för att svenska medier förtiger och ljuger.
Ibland handlar det om rena påhitt, skapade i något ryskt propagandalaboratorium. Men ofta är det bara en vidareutveckling av de argument och retoriska figurer som förekommer i svensk debatt.
Ett exempel som tas upp i DN är användning av begreppet "no go-zoner". Uttrycket kommer från USA och bör tolkas bokstavligt. Det handlar om urbana miljöer som helt styrs av beväpnade gäng.
I Sverige hänvisas till rapporter från polisens nationella operativa avdelning som förra året listade 53 bostadsområden där det ur polissynpunkt finns problem. Områden är indelade i kategorier "särskilt utsatt område" (15), "riskområde" (6) och "utsatt område" (32).
De 15 särskilt utsatta områdena kännetecknas av "allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen, svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag, parallella samhällsstrukturer och våldsbejakande religiös extremism".
Samtidigt skriver man att "det finns i dag inget område i Sverige där ett parallellt samhällssystem existerar fullt ut". Inte heller är det direkt farligt för allmänheten att vistas där. I går hade Eskilstuna-Kuriren ett reportage från Fröslunda och Lagersberg som finns på polislistan, i kategorin utsatt område.
Men dessa platser – ibland bara de 15 i den svåraste kategorin, ibland alla 53 – kallas återkommande "no go-zoner", även av en del anständiga debattörer. Många tror till och med att det är vad polisen kallar dem.
DN Kulturs genomgång visar allvaret. Uttrycket "no go-zoner" intar en central plats i den nationalistiska och rasistiska agitationen i västvärlden, liksom i den ryska statspropagandan. Syftet är att misstänkliggöra den liberala demokratin vars tolerans och inkluderande filosofi påstås leda till en social och kulturell upplösning av de västerländska samhällena.
Den som söker efter lösningar på problem behöver inte framställa dem som värre än de är. Men framför allt bör man inte använda militariserade begrepp som förgrovar debatten och socialt brännmärker människors hem.