Det var vad gruppledare Mattias Karlsson sa i december 2014, när SD inte bara fällde den rödgröna regeringens budget genom att rösta på de borgerligas. Han meddelade även att de tänkte göra samma sak med ”varje regering som väljer att verka för en ökad invandring”.
På samma sätt har partiledare Jimmie Åkesson varit tydlig med att ingen kan räkna med SD:s stöd utan att först ha förhandlat eller gjort någon eftergift.
Därför är tisdagens utspel i Dagens Industri, där Åkesson slår fast att SD ligger närmare S än alliansen i migrationspolitiken och att SD mycket väl kan fälla en borgerlig regering, ingen nyhet. Inför partiets landsmöte i november var han öppen med att det för honom inte spelar någon roll om han stödjer en moderat eller socialdemokratisk statsminister, så länge SD får igenom så mycket som möjligt av sin politik.
Det är ingen oväntad inställning. Alla partier vill maximera sitt genomslag och att SD inte stänger dörren mot S är en markering mot dem som hoppas att SD ska ge en borgerlig regering passivt stöd, med motiveringen att alliansen, ur SD:s synvinkel, är det minst dåliga alternativet.
Det är dags att även önsketänkarna inseratt det aldrig har varit aktuellt. SD tycker lika illa om Centern som om Miljöpartiet, och uttalar gång på gång sitt ogillande mot liberalismen och ”det socialliberala etablissemanget”. Partiet har fler beröringspunkter med Socialdemokraterna än med Liberalerna och Centerpartiet, och de två senare har aldrig så mycket som gläntat på SD-dörren.
Förvånande? Bara för dem som tror att Jimmie Åkesson leder ett borgerligt parti.