Under lördagens solgassande eftermiddag skedde detta i S:t Eskilskyrkans tegelmodernistiska lokal. Höga lönnar med nyutsprungna blad syntes utanför fönstren mot en avståndslöst blå himmel.

En kanoniserad katalog av vår- och sommarnummer bjöd kören Ars Musica på i denna miljö dit ett glest antal åhörare letat sig. Först några höjdpunkter: Wilhelm Peterson-Bergers fina ”I furuskogen” inledde med susande stämmor, naturromantiskt så det förslår. Därefter Fröding i ”Kung Liljekonvalje” och två ”Stemning” av Peterson-Berger respektive Hugo Alfvén, väl melankoliskt. Bäst bland kortsångerna var ”Bedårande sommarvals” med sin sextiotalsstämning, fast utan Monica Z.

Konsertens huvudstycke var Lars-Erik Larssons ”Förklädd gud”, utsirad i en sakralt orgeltung finish. Ett svårt stycke för en amatörkör som Ars Musica. Dessutom är det sammansatt och består av många satser med skiftande tekniker. En orkester hade kunnat strö välbehövligt socker i smeten, men den flinka organisten Mila Ortgies Thoors tryckte ensam fram toner som tidvis var förtrollande. Kören funkade bäst i lagarbetet, när stämmornas polyfona ljudmatta öste ut Hjalmar Gullbergs text med inlevelse. Solisterna hade det besvärligare. Man hade inte kallat in några stjärnsopraner utan tagit vad man haver, så att säga, ur körgänget. Tyvärr räckte det inte ända fram. Särskilt Lena Bergquist fick kämpa rejält med styckets svåraste partier, men det lekfulla orgelspelet räddade upp allting i sista stund.