Med åtskilliga karaktärer har Lena Sirrewius lockat Katrineholmspubliken till skratt, men under årets revysäsong får hennes trogna fans styra kosan mot Eskilstuna. Fast revydrottningen Mathilde Stavehaug, som driver Eskilstunarevyn AB, fick jobba hårt för att locka över henne.

– Det var lite roligt för jag fick en vänförfrågan på Facebook och tog bort den där stackars människan gång på gång. Till slut skrev hon till mig "Det är ju jag, Mathilde". Hon fick mitt nummer och ringde upp och efter en stund frågande hon "Du förstår väl varför jag ringer?". Jag trodde hon ville ha tag på någon text, men de ville att jag skulle spela med dem, skrattar Lena Sirrewius.

Det krävdes betänketid innan hon tackade ja.

– Har man spelat i en och samma revy i cirka 25 år är det inget lätt beslut att ta. Det var jättehäftigt att de ville ha mig, men jag är så feg och tar alltid de säkra före det osäkra. Det var ju lite småhemligt, men jag kollade med kompisar som tyckte jag skulle testa. 

När ridån går upp premiärkvällen på Eskilstuna teater går en barndomsdröm i uppfyllelse.

– Att få stå på en riktig teaterscen har varit en dröm sedan jag var liten. För mig är det stort att få komma till Eskilstuna, säger hon.  

Viljan att roa andra har hon haft sedan barnsben.

– Mitt drömjobb när jag liten var att bli clown och jag älskade Charlie Rivel. Under uppväxten och i skolan har jag alltid varit den som haft roliga timmen och skrivit pjäser. Jag vet inte varifrån det kommer, jag bara gör. 

Komik handlar mycket om tajming, men Lena Sirrewius tycker det är svårt att förklara hur man får andra att skratta.

– Det är jättesvårt att förklara, men jag tror jag är bra på att känna av publiken. Det är mötet med den som är det spännande. Själv fattar jag inte alltid varför folk tycker jag är rolig. Utanför scenen är jag en väldigt privat person. 

Vilken är din absoluta drömroll som skådis?

– Jag skulle vilja spela någon riktigt jävla elak typ och visa att jag kan faktiskt annat.  

Att trycka in pausknappen för Katrineholmsrevyn för en säsong blir en utmaning.

– Nu kommer jag till något helt nytt och har ingen aning om vad som kommer att hända, men det har varit väldigt positivt. Revykompisarna här i Katrineholm har varit jättepeppande, de unnar verkligen mig det här.

I måndags mötte hon sitt nya revygäng för första gången för att gå igenom manus.

– Vi hade fruktansvärt roligt ihop och fem timmar bara försvann. Det var jättebra sketcher och sånger och det ska bli jättespännande. Eskilstunarevyn är duktig på att hitta sånt som går hem hos många, men är inte rädda för att göra allvarliga nummer också.

En skillnad är att Eskilstunas revy drivs som ett bolag, till skillnad från Katrineholmsrevyn som är en förening.

– Annars jobbar man på liknande sätt. Jag är fruktansvärt nöjd med det material jag fått, det känns verkligen som de tittat på vad jag kan och hur jag gör mig bäst. Det enda som blir lite jobbigt är resorna, men en av musikerna pluggar på Åsa folkhögskola så vi ska samåka lite. 

Snart drar höstens repetitioner igång och premiär blir det på nyårsafton.

– Jag kommer att fira tolvslaget i bilen på väg hem. 

När får katrineholmarna se dig på hemmascenen igen?

– I sommar ska jag spela en liten tant igen i en fars på friluftsteatern vid Djulö. Sen ska jag vara med i årets julkalender som Pia Widlund sätter upp ute på Lida gård utanför Flen samtidigt som jag repar revyn.