Och en delvis ny publik. För en yngre generation har upptäckt hans poetiska låtskatt som mixar humor med allvar, sarkasmer med värme och svärta med kärlek. Genom åren har han belönats med en rad utmärkelser, senast med Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2017. 

– Jo, visst har jag tyckt mig notera ett nyväckt intresse för det jag gjort. 

Vad beror det på, tror du?

Artikelbild

| Ola Magnells senaste album, "Rolös", kom 2010.

–  Kanske för att jag lägger ned mycket omsorg på hantverket. Och kanske för att sångerna är på riktigt. Sånt har ju inte alltid varit så gångbart. Jag har aldrig haft särskilt höga tankar om mig själv, men när jag går tillbaka till det jag skrivit så kan jag se att det finns en del som kanske inte är så dumt. 

På 1970-talet var du mer poet än proggare?

–  Jag var väl en wanna-be-proggare, men blev aldrig riktigt accepterad. Det drogs en ganska stenhård linje mellan vad som var OK och inte. Och jag har aldrig velat måla in mig i ett hörn. Men visst präglas man av tidsandan.

"Innan elden brunnit ut" kallar han, efter en låttitel, sin  höstturné som går i rask takt mellan 24 olika spelställen på knappt två månader. Vid det här laget har vispoeten hunnit fylla 73, men fortsätter oförtrutet att skriva nya låtar.

Hur ser gnistan ut?

Ola skrattar till lite och säger att det är en bra fråga.

– Jag gjorde en jättevurpa i en stentrapp på Lunds central för snart ett år sedan och bröt både sken- och vadbenet vid fotleden. Jag hade gitarren på ryggen och försökte instinktivt skydda den i fallet. Istället gjorde jag illa mig själv rejält. Ganska nyligen slutade jag använda kryckor. Men gnistan - jag har fortfarande väldigt roligt när jag är kreativ och skriver. Och jag har alltid önskat varva mitt låtskrivande med sammanhängande turnéer.  

Vad spelar du på lördag?

–  Helst lite nyare material. Jag har ju gjort så mycket mer under åren än "Påtalåten", "Kliff" och "Rulltrappan". Men ibland kräver publiken just dessa. Så de finns med såklart. 

Ett nytt album var på gång förra hösten, men olyckan kom emellan och hur det blir med inspelningen nu är än så länge oklart. 

–  Jag tar en dag i sänder. Man är ju lite på upploppet.

Vilken var den senaste låt du skrev?

–  "Klockorna klämtar". Man kanske kan säga att den är en omvärldsanalys i nån sorts psykologisk mening och samtidigt en del i ett sorgearbete med tanke på tidsandan.

På Biografbaren i Eskilstuna backas Ola Magnell upp av gitarristen Jonatan Stenson. Höstturnén avslutas den 27 november på Södra Teatern i Stockholm tillsammans med stort band och hemliga gäster.