Trots att Alfred Weissenberg (1898–1977) började sina bana som arkitekt anställd hos Gunnar Asplund och Isac Gustaf Clason och under sitt liv ritat spektakulära byggnader som nöjespalatset Scala i Köpenhamn (låg bredvid Tivoli, men finns inte längre kvar) och Folkets hus i Oxelösund (byggnaden är i dag ett flerbostadshus), förblev han relativt okänd.
Utställningen ”Arkitekten Alfred Weissenberg – Med omsorg om det vackra, i skuggan av förföljelse och världskrig” i Sörmlands museum kommer kanske inte att ändra på det, men väl kasta ljus på en konstnär och formgivare som kom att delvis prägla Nyköpings stadsbild under sina många år i staden.
Han föddes i Brandenburg i Tyskland 1898 i en judisk familj. 1903 emigrerade familjen till Stockholm, där föräldrarna drev en butik som sålde herrkonfektion. Hur han hamnade i Sörmland och Nyköping är en historia där såväl släktband och förföljelsen av judar spelade in.
Weissenberg studerade konst och arkitektur och vid det som i dag är Konstfack och Tekniska högskolan. Han flyttade så småningom till Köpenhamn, där han arbetade som arkitekt fram till tyskarnas ockupation av Danmark 1940. Som jude gick det inte att bo kvar i Köpenhamn och Alfred flydde till Flen, där hans bror bodde och drev en konfektionsfabrik. Därefter flyttade han till Nyköping där han blev kvar till sin död.
Utställningen har producerats av Sörmlands Museums antikvarie David Hansson. Till sin hjälp har han haft en släkting till Alfred Weissenberg.
I utställningen, som delvis är uppbyggd som en interiör i ett hem, med fåtöljer, en öppen spis (kopia av en spis i en av Weissenbergs villor) blandas föremål från Alfred Weissenbergs privata sfär och yrkesliv. Besökaren kan frossa i ritningar och skisser till olika byggnader och genom dem följa utvecklingen från det tidiga 1900-talets mer nationalromantiska och jugend-inspirerade formspråk till funktionalismens avskalade ideal från 1930-talet och framåt.
Alfred Weissenberg designade ofta även interiörer. Man kan se hur han arbetade med vissa återkommande former som blev hans signum, såsom runda fönster, räcken i metall med rundade avslut och välvda dörrar.
Entrén till utställningsrummet går just genom en sådan dörr i original. Det är en ren slump att museet kunde lägga vantarna på den, berättar David Hansson.
– Jag gick förbi ett av Weissenbergs hus som var ett gammalt tvätteri när de höll och rev det. Halva huset, med delen med dörren var kvar. Jag frågade om jag kunde få dörren, säger David Hansson, som även fick med sig ett trappräcke som nu visas i utställningen.
I ett runt "fönster" visas ett bildspel med Weissenbergs många byggnader som står kvar i dag i Sörmland, även om alla inte har kvar den funktion som de ursprungligen skapades för.
Privata bilder ur släktens fotoalbum och Alfred Weissenbergs egen konst visar upp andra sidor av hans tillvaro. En stor tax i porslin vittnar om den lätt excentriske Nyköpingsbons hängivna roll som hundägare. Han hade flera taxar genom åren.
– Allihop fick namnet Larsson, berättar släktingen.
Utställningen öppnar lördag den 19 november och pågår till den 23 september 2023.