Livet som showartist förknippas enkelt med glitter, glamour och lyx.
Men efter nästan ett halvt sekel på scenen kände Christer Lindarw att det kanske skulle vara lite trevligt ändå att kunna umgås med sina kompisar, åka ut och resa eller bara kunna tacka ja till ett födelsedagskalas en given lördagskväll, utan att behöva säga: "tyvärr, kanske efter showen."
Men just som han gjorde sig redo för en tid av ledighet blev han tillfrågad om att göra en show med After Dark-tema på Vasateatern i Stockholm (han tackade ja), och som om det inte vore nog med det fick han plötsligt erbjudandet att delta i den populära SVT-serien "Bonusfamiljen" (han tackade ja till det också).
Och sedan Lindarw i sin roll som Danny gjorde entré i seriens har ingenting riktigt varit sig likt.
Han berättar att han numera blir approcherad av barn och ungdomar som säger "Titta, det är han från Bonusfamiljen!", och som inte har en aning om att de talar med en av landets mest meriterade showartister.
Christer skrattar och säger att livet som skådis inte alls var något han hade planerat för.
– Jag ville mest bara vara ledig. Men jag tackade ja nästan bara för att jag tyckte det var så kul att de över huvud taget frågade mig istället för någon vanlig skådis, säger Christer Lindarw.
Christer berättar att han fick kämpa rejält med självförtroendet i början.
– Jag har gjort tusentals roller på scenen av alla möjliga olika former. Men det är en enorm skillnad. På scenen bär jag en mask. Framför kameran stod jag med mitt eget ansikte. Och på scenen kan jag kontrollera vad publiken ser – under inspelningarna hade jag ingen aning om var kamerorna filmade.
En annan märklig grej under inspelningarna var att där inte fanns någon publik som applåderade. När regissören efter en inspelad scen ropade "bryt" kunde Christer först bli perplex och undra om han levererat en insats som var okej. I smyg fick han fråga kamerateknikerna och sminkörerna om allt stod rätt till.
– "Ja, om regissören säger tack och vänder kamerorna så är allt bra", svarade de. "Men jag är ju så van vid att få applåder", förklarade jag. Gud, vad de skrattade då! säger Christer Lindarw, och berättar att studiopersonalen i fortsättningen stöttade honom genom att applådera då och då efter tagningarna så att han fick bocka för dem och känna sig lite mer bekväm.
Efter två säsonger och en långfilm har Christer nu vant sig vid alla aspekter av skådislivet.
Utom en.
Morgnarna.
Ett liv som showartist har gjort Christer Lindarw till en nattmänniska av rang.
– Jag brukar säga att om jag går och lägger mig före 03.00 så går jag och lägger mig tidigt. När vi spelade in första säsongen kunde vi börja spela in 06.00, och då kom de och hämtade mig 04.40. Då kände jag mig onykter, helt groggy. För mig är morgnarna det absolut värsta.
"Länge leve bonusfamiljen" har premiär den 2 december, men redan ett par dagar innan hålls en kändispremiär på Rigoletto för skådisarna.
– Det ska bli jättekul. Jag har gått på röda mattan i 40 år, men aldrig som en av skådisarna, säger Christer Lindarw.
Efter premiären berättar Christer att han planerar fira julen hemma i Eskilstuna med sin moster, morbror, kusiner och kusinbarn – efter alla år säger han fortfarande just så, "hemma i Eskilstuna".