Bild från musikteatern "O Fåglastad"
Det säger Ulrika Knutson, journalist och författare som ägnat flera böcker åt Fogelstads kvinnliga medborgarskola.
– Processen har varit jättelång. Inte förrän på 1970-talet började kvinnor att rösta i samma utsträckning som männen.
Samma årtionde, alltså mer än 50 år efter demokratins införande, var inte fler än 10-12 procent av riksdagsledamöterna kvinnor.
Medborgarskolans tillkomst var helt och hållet kopplad till den allmänna rösträtten.
– För Fogelstadkvinnorna var det ett självändamål att nå ut till alla samhällsklasser. De raggade hårt och målmedvetet på att få dit kvinnor av alla sorter. Elin Wägner var ideologen, men det var Elisabeth Tamm som ägde godset och hade pengarna.
Elisabeth Tamm satsade hela sin förmögenhet på demokratin.
– Elisabeth Tamm var en demokratins mecenat. Hon satsade hela sin förmögenhet på folkbildning och demokrati, säger Ulrika Knutson som själv fick upp ögonen för medborgarskolan när hon som ung student gick med i Grupp 8 i Uppsala.
– Där fanns en äldre dam, Rut Boman, som hade varit på Fogelstad på 1940-talet. Det var första gången jag hörde talas om skolan. När jag sedan läste litteraturhistoria stötte jag på Elin Wägner. Och senare träffade jag på en förläggare som hade en släkting som gått där. Hon tyckte jag borde skriva en bok om kvinnorna bakom medborgarskolan.
Ulrika Knutson har skrivit flera böcker om medbograrskolans kvinnor.
”Kvinnor på gränsen till genombrott – grupporträtt av Tidevarvets kvinnor” kom nyligen ut i pocketupplaga – med ett nytt kapitel om Kerstin Hesselgren.
– Hon och Elisabeth Tamm var två av de första fem kvinnorna som satt i riksdagen.
Ulrika Knutson är själv inte medlem i någon av de föreningar som nu arbetar för att lyfta fram arvet efter Fogelstadkvinnorna.
– Jag vet att den gamla kulturföreningen gjort en mycket fin utställning om skolan. Inköpet av Ulfåsa är jag inte insatt i, men det vore ju fantastiskt om det gick att använda huset som plattform för verksamhet kopplad till medborgarskolan. Om inte annat kanske den kan bli stipendiebostad av samma sort som Elin Wägners Lilla Björka eller Ellen Keys Strand.
– Men även om huset bara kommer att stå som ett monument över Fogelstadskvinnorna så är det värdefullt nog. De förtjänar verkligen ett monument. De var såååå långt före sin tid.
Lilla
Vingåkersbon, författaren och tidigare språkröret för Miljöpartiet, Birger Schalug beskriver sitt första möte med Elin Wägners författarskap som en dramatisk vändpunkt i sitt liv:
– Jag stod på Stockholms central och väntade på tåget hem. För att ha något att läsa köpte jag den tjockaste boken jag kunde hitta och började med att läsa det sista kapitlet i Elin Wägners ”Väckarklocka”.
– Efter det blev jag aldrig samma människa igen. Det handlade om precis de frågor som jag själv tyckte var så viktiga, men aldrig hittat något skrivet om. Elin Wägner hade enorma insikter om ekologisk hållbarhet och om vad som egentligen är hög standard: Det vill säga rent vatten och ren mat. Jag hade länge letat efter någon som knöt ihop miljö, fred, kvinnofrågan och demokrati. Elin Wägner var först med allt detta. Men eftersom hon inte tillhörde några av de stora rörelserna, vare sig arbetarrörelsen eller den liberala utan istället var helt fristående, glömdes arvet efter henne länge bort.
Elin Wägner, ideologen bakom Fogelstadskolan.
Birger Schlaug hoppas på att Ulfåsa får igång ett samarbete med Åsa eller någon annan folkhögskola.
– Jag ska köpa några byggstenar när det närmar sig julafton. Fogelstadkvinnornas insatser får aldrig glömmas. De var otroligt modiga och helt fantastiska!