Det finns få syltburkar som Gunnar Broberg inte stoppat fingrarna i. Historia må vara ett brett ämne – men skrollar man igenom professorns publikationer finner man allt från texter om Carl von Linné och jordbävningen i Lissabon 1755 till rasbiologi och steriliseringspolitik i Sverige. Han har även släppt en publikation om katter. Men det återkommer vi till senare.
Historikern, som under ett halvsekel studerat idéer och lärdom från främst naturvetenskapernas kulturhistoria, är född och uppvuxen i Nyköping. När han tog studenten far han till New York för att plugga vidare och fick i samma veva i uppgift av SN att skriva resebrev i tidningen. Teoretiskt sätt är alltså jag och han gamla kollegor, säger han.
– Intresset för historia har nog alltid funnits på olika sätt. Det låg ganska mycket i uppväxten. Inte minst genom att bo i Nyköping med Gästabudet, hertig Karl, Gustav II Adolf och så vidare, säger Gunnar Broberg.
Idag bor han i Lund där han också var verksam som professor innan han gick i pension. I fjol släppte han boken "Mannen som ordnade naturen: En biografi över Carl von Linné".
– En fråga man kan ställa sig är hur långt tillbaka man ska dra skuldbeläggandet? Då kan man ju lika gärna nöja sig med att dra sig till Aristoteles eller någonstans längst vägen. Om man bara plockar upp en mening här och där och gör det till ett facit så blir det lite väl förenklat. Alla är färgade av sin tid och har mycket av sin tids fördomar. Ingen är ren, så att säga. Om vi bara skulle hänga upp oss på de rena gestalterna i historien skulle vi inte ha någon historia kvar.
Han talar om den senaste tidens kontrovers kring Carl von Linné, förstås. I spåren av Black Lives Matter-rörelsen samlades flera tusen underskrifter för att ta ned statyn på honom. Dock utan att anse vilken av landets flera monument de syftade på. Det i och med vetenskapsmannens centrala och inflytelserika roll i att dela upp människor i olika kategorier.
– Man kan nämna att Linné aldrig använde ordet ras. Han kallade det för "varieteter" som inte hade någon systematisk giltighet. Människan förändrades beroende på var de bodde. Det var en klimattanke. Sedan hade han väldigt barska uttalanden om exempelvis människor från Afrika. Men det hade han också om fransmän och andra europeer, säger han.
Professorn har också skrivit boken "Oönskade i folkhemmet" (1991) som skildrar rasforskning och sterilisering i Sverige. Från 1734 fram till 1975 genomfördes tvångssteriliseringar av människor som sågs att försämra den svenska rasen. Vilket ofta handlade om psykiskt sjuka och funktionsvarierade men även promiskuösa och romer.
Inte minst har han avhandlat natten. Även berättelser om katter genom historien går att läsa i boken "Kattens historia" från 2004.
– Jag har väl sökt mig till det som roat mig eller tyckt varit viktigt. Det har kännetecknats av att jag velat skriva om minoriteter eller sådana saker som inte uppmärksammats. Om du tar natten som exempel slog det mig att historien bara tycks tillhöra sig på dagen. Men natten är ju halva människolivet. Jag ville göra rättvisa åt den andra halvan.
Och katten då?
– Katten eller något annat djur har inte fått sin historia beskriven även om vi offrar massor av pengar och uppmärksamhet åt våra husdjur. Dessutom har jag en katt. Det har jag alltid haft.