På eftermiddagen fredag den 1 mars 1963 händer något.
Sigge Häggberg, en känd direktör vid LM Ericsson, var på väg från Stockholm till hemmet i Mariefred i sin stora amerikanare. Solen stod lågt på en klar vinterhimmel.
Vägförvaltningen höll på med snöröjning på E4:an i höjd med Fittjabron när det small. Häggbergs bil for med en hastighet av 100 kilometer i timmen rakt in i en snöröjningslastbil, voltade runt ett varv på vägbanan.
Häggberg kom aldrig hem till hemstaden Mariefred.
Han förklarades död på Serafimerlasarettet samma dag. Enligt polisens utredning hade han förmodligen blivit bländad av solen. Bilens framparti blev helt intryckt och direktören hade klämts ihjäl bakom ratten.
I Sigge Häggbergs bostad i Mariefred hängde vid den tiden tavlan "Kristi begråtande" av den tyske 1500-talsmålaren Lucas Cranach den äldre. Och det är denna tavla som nu blivit aktuell i vår tid. Historien börjar i Polen på 1940-talet, tar vägen via Sörmland och slutar i nutid.
Sedan 50 år har tavlan funnits på Nationalmuseum i Stockholm. Museet köpte tavlan vid Mariefreds stadsauktion 1970 för 4000 kronor av Sigge Häggbergs dödsbo.
Men hur hade den hamnat hos Häggberg? Och vem var han? Vi backar lite.
Sigge Häggberg föddes i Mariefred den 17 september 1887 och tog examen vid Tekniska högskolan 1912. Han anställdes då vid AB Stockholmstelefon som sex år senare slog samman med LM Ericsson dit Häggberg följde med. Han blev teknisk chef 1922 på ett av polska staten och LM Ericsson gemensamt grundat telefonbolag. Därmed blev han LM:s förtroendeman i Polen under många år framöver.
Häggbergs insatser för den polska telefonrörelsen anses betydande.
Kriget bröt ut. Häggberg bodde alltjämt kvar i Polen.
Sommaren 1942 gick en arresteringsvåg över landet då Gestapo slog sönder motståndsrörelsen. Den 22 juli det året arresterades Sigge Häggberg i Warszawa misstänkt för spioneri och för att ha hjälpt den polska motståndsrörelsen. Bland annat hade han och andra svenskar fått ut den första informationen om nazisternas utrotningsläger i Polen.
I två och ett halvt år satt Häggberg i Gestapos fängelse, dömd till döden.
I efterhand har han och sex andra höga direktörer från Sverige hjälteförklarats under namnet "Warszawasvenskarna". Asea-chefen i Polen Sven Norrman och chefen för Svenska Tändsticksaktiebolaget i Polen Carl Herslow var två andra.
Att få dessa sju loss ur tyskarnas fängelser blev en riktig nagelbitare där en annan sörmlänning hade en betydande roll, Himmlers massör Felix Kersten. Han hade viktiga kontakter som gick via Finland, Sverige och Tyskland vilket ledde till att bland annat Häggberg släpptes.
Felix Kersten bosatte sig i Länna utanför Strängnäs efter kriget.
Det var i samband med denna turbulenta tid som Cranach-målningen hamnade hos Häggberg, i Polen.
Enligt Sigge Häggbergs familj ska han inte ha köpt den aktuella målningen utan ha tagit hand om den sedan en enskild person lämnat den i förvar hos honom. Personen i fråga ska sedan aldrig ha återkommit. Resten är, som man brukar säga om sådana här historier, höljt i dunkel.
Alltså fick den drygt en och en halv meter höga oljemålningen i trä följa med hem till Sverige och Mariefred, där den alltjämt stannade till 1970 då den nu kända stadsauktionen ägde rum.
Nationalmuseum har i samarbete med sakkunniga i Polen först nu kunnat gå igenom målningens historia på detaljnivå. Den finns med i en gammal förteckning upprättad i november 1945 över evakuerade föremål från museet Schlesische Museum der Bildenden Künste i Breslau som fördes i förvar i staden Kamenz i Polen.
I slutet av 1946 saknades fortfarande ett hundratal målningar på denna förteckning. "Kristi begråtande" var en av dem.
Mer än så har inte Nationalmuseums forskare fått fram.
Målningen i sig är föga känd tidigare. Den finns inte med i några översiktsverk om Lucas Cranach som mest benämns för sina mytologiska nakenbilder, sirligt utförda Venusgestalter och vänskapen med Martin Luther i Wittenberg.
Det polska kulturministeriet i Warszawa har sänt en begäran om restitution (återställande) av verket.
Nationalmuseum har å sin sida rekommenderat regeringen att besluta om ett återlämnande av "Kristi begråtande" till Muzeum Narodowe we Wrocławiu i Polen.
Och Sigge Häggberg då? Ja, han ligger begravd på Mariefreds kyrkogård. På gravstenen står just "Sigge", trots att han hette Sigfrid.