I två böcker har journalisten och författaren Per Brinkemo skrivit om klansamhället utifrån de kunskaper han fick under sex år som projektledare i föreningen Somaliland i Malmöstadsdelen Rosengård.
Som fast knuten till advokatsamfundet föresläser han nu för blivande jurister och anlitas av en rad myndigheter för utbildning i integrationsfrågor. I Eskilstuna föreläste han häromveckan om klanbegreppet för personal inom skola, socialtjänst och polis.
– Mänskligheten är sprungen ur klaner. I Sverige lade vi ättesamhället bakom oss på medeltiden, medan Skottand hade Europas äldsta klansamhälle innan engelsmännen 1746 krossade de klaner som inte vill underkasta sig staten.
Skandinaver i allmänhet och svenskar i synnerhet toppar alla undersökningar när det gäller tillit till staten.
– Vi litar på att den levererar och ger skydd. Men i stora delar av Afrika, Mellanöstern, Centralasien, Sydostasien och i delar av Kosovo och Albanien finns inte den tilliten. Istället för att identifiera sig med nationalstaten så identifierar man sig med sin närmaste familj, sin klan. Det är där tryggheten finns.
Per Brinkemo menar att vi svenskar är så marinerade i stat att det tagit mycket lång tid för oss att förstå att en samhällsorganisation kan se annorlunda ut.
– Kultur är inte bara musik, mat och dans. Den bärande delen ligger under ytan. Det handlar om synen på familjen, relationen till myndigheter, barnuppfostran och könsroller. Ska man motarbeta hederskultur måste man förstå att den har sitt ursprung i ett kollektivistiskt klansamhälle där individen är underställd gruppen.
Per Brinkemo säger att vi svenskar förmodligen skulle få syn på statens betydelse om den försvann.
– Ensam är inte stark och vi måste samarbeta för att överleva. Men med vilka? Uttrycket "blod är tjockare än vatten" skulle med största sannolikhet få betydelse även här om staten plötsligt försvann. Att vända sig till familj och vänner är nästan som en instinkt.
– Om jag får en vattenskada i köket ringer jag till försäkringsbolaget. Där staten inte fungerar ber man släkten om hjälp. I Sverige har vi lyxen att bara umgås med de släktingar vi gillar. Begår min kusin i Dalarna ett brott så har det inte med mig att göra. I ett kollektivistiskt samhälle blir brottet däremot föremål för förhandlingar mellan olika klanledare. Om någon i din klan begått ett brott mot någon i min klan så måste det kompenseras.
Hans egen intresse för integrationsfrågor började av en slump. Han jobbade som journalist när han kontaktades av en ledamot i Sollentunas socialnämnd. De hade fått brev från den 15-årige pojken Ahmed, uppväxt i Sverige, som lämnats kvar i Somalia av sina föräldrar. I två år hade han kämpat för att komma hem. Eftersom han var minderårig och föräldrarna vägrade att skriva på hans passansökan kunde inte svenska ambassaden hjälpa honom.
Det visade sig att han skickats till Somalia på en "uppfostringsresa". Brinkemo skrev om fallet och så småningom kunde Ahmed resa tillbaka till Sverige och fick då bo hemma hos Per Brinkemo och hans familj.
Det ledde till att Per Brinkemo slutade som journalist och började arbeta som projektledare i Somaliland.
Till en början sågs hans böcker som kontroversiella - han har kallats både rasist och sverigedemokrat.
– Om någon svikit i den här frågan så är det akademien. Man kan tycka att universiteten borde ha kunnat ge oss fakta tidigare.