Men Eskilstunabon Jesper Bengtsson är också ordförande i Svenska Pen som i höstas gav Tuchloskypriset till förläggaren Gui Minhai. Det fick Kinas ambassadör i Sverige att gå i taket och hota med ”konsekvenser för vissa människor”.
Har du känt dig inräknad bland dem?
– Ja, självklart. Jag är ordförande för organisationen som gav priset till Gui Minhai, så det är klart jag är en av dem.
Hur har det påverkat dig?
– Jag har ju inte sett några konsekvenser än, jag antar att det mest konkreta är att jag inte kommer att kunna resa till Kina. Men annars har jag ingen aning om vad det skulle kunna betyda. Men det är klart jag undrat. Så i den meningen fick hotet effekt.
Har du känt dig orolig för din säkerhet?
– Nej, men däremot har jag funderat över huruvida jag kan tänkas vara avlyssnad och sådana saker. Vilken sorts kontroll de försöker ta över vad jag gör.
Hade ni väntat er den här reaktionen från Kina när ni utsåg pristagare?
– Kinesiska ambassaden reagerar alltid när det gäller Gui Minhai, eller vad som helst som rör yttrandefrihet och demokrati i Kina. Så ja, vi förstod att Kina skulle reagera. Men reaktionerna var så extremt mycket starkare än vad vi hade förväntat oss.
Berätta – vad är PEN?
– En yttrandefrihetsorganisation för publicister och författare över hela världen som bildades 1921 och kom till Sverige året därpå.
Hur länge har du varit ordförande?
– Snart två år, sedan april 2018.
Har ambassadens reaktion påverkat den svenska rapporteringen om Kina?
– Ja, det tror jag, men inte på det sätt som den kinesiska ambassadören hade hoppats på. Tvärtom ledde det till en ännu större debatt om vad Kinas ökade inflytande i världen faktiskt betyder. Flera partier gick ju ut och sa att Kinas ambassadör borde skickas hem. Det blev en diskussion om Kinas makt och brist på demokrati som inte gynnade Kina. Nu kom de frågorna upp till ytan på allvar. Det var en konsekvens de säkert kunnat undvika om de inte reagerat så hårt.
Har de noll koll på hur vi tänker omkring demokrati och yttrandefrihet`?
– Det kan verka så. Men det kan också vara en väldigt tydlig markering att de inte alls resonerar som vi. Och att de vill vara noga med att tala om att de inte tänker likadant.
Vad vet du om hur Gui Minhai har det?
– Inte mycket alls. Han har inte fått träffa någon sedan han släpptes och sedan greps igen 2018. Vi i PEN har inte haft kontakt med honom, däremot med hans dotter.
Beskriv dig själv med fem ord.
– Pappa. Kreatör. Västgöte. Nyfiken, Ångestfylld.
Vad har du ångest över?
– Många olika saker. Men främst handlar det om prestationsångest. Jag har alltid ångest inför en premiär eller en bokutgivning. När jag ska släppa ifrån mig något som jag jobbat länge med.
När blev du teaterapa?
– Väldigt sent. Jag var 38 första gången. Jag hade stått på väldigt många scener genom åren, men aldrig tidigare spelat teater. Men då jag fick för mig att det vore roligt att prova. Det var samma sak när jag började regissera. Jag ville utmana mig själv. Och både när man föreläser och spelar teater handlar det om att man vill uttrycka något.
Vad är det du sysslar med i Västergötland?
– Jag gör musikaler där också. Jag kommer från Västergötland och har haft sommarhus därnere i många år och bor numera där en ganska stor del av min tid. För två år sedan drog jag igång en musikalförening i Lidköping. Till nyår hade vi premiär på vår andra musikal. När vi spelat klart där fortsätter jag med Kolhusteatern.
Om du fick resa i tiden?
– Oj, det skulle jag gärna vilja göra och det fick bli till förra sekelskiftet. Det var en helt avgörande tid som så småningom gav oss två världskrig, moderniteten och en massa andra saker.
Vad gör du ensam en ledig dag?
– Joggar, läser och skriver.
Vad är du mest stolt över?
– Barnen, förstås, på ett nära plan. För egen del att jag inte slutat utvecklas och vara nyfiken med åren.
Du är allsmäktig för en dag. Vad gör du först?
– Fixar klimatkrisen.
Ett annat jobb som passat dig?
– Nästan vad som helst… Kaféägare vore roligt.
Har du någon extravagans?
– Vad är det? Men jag gillar Brunelloviner från Montalcinobeget i Toscana. Det är nog lite extravagant kan jag tänka mig.
Vad är det för särskilt med dem?
– De är väldigt goda, har mycket smak utan att vara alltför kraftiga.
Vad äter du vid din sista måltid?
– En kopp kaffe och en dammsugare.
Dammsugare - verkligen?
– Ja precis, en sån där grön.
Det låter fruktansvärt.
– Inte alls, är det något jag missbrukar så är det kaffe och dammsugare.
Ett erbjudande du inte tackat nej till?
– En rejäl lottovinst skulle sitta fint.
Vad skulle du göra för pengarna?
– Det vore väl fantastiskt att bli ekonomiskt oberoende och bara ägna sig åt det man själv tycker är viktigt utan att tänka på att tjäna pengar. Jag skulle skriva och sätta upp musikaler i det oändliga utan att behöva reflektera på om det skulle bli succé eller inte.
Bästa bok du läst?
– Många att välja på, men ”Försoning” av Ian McEwan står högt på listan.
En egenskap du högaktar?
– Många olika, men människor som vågar vara tvekande och osäkra till exempel.
Vad gör dig riktigt arg?
– Väldigt få saker. Min terapeut, som jag gick till i ett par år, sade alltid att jag borde bli argare oftare. I praktiken är min vrede nästan alltid länkad till min egen blodsockernivå, inte så mycket till vad andra gör eller säger.
Din största utmaning i livet.
– Att vara pappa till tre barn och det menar jag på alla tänkbara positiva sätt.
Om du vore ett djur, vilket vore du då?
– En mus. Har alldeles för många i mitt sommarhus. If you can´t beat them join them.
Var surfar du när ingen ser?
– Till alla nyheter om Hollywoodkändisar som gift sig eller skiljt sig. Oändligt intressant.
Och det skäms du inte för att säga?
– Men är inte alla intresserade av det? Jag har träffat ganska många kändisar i mitt liv, men inte så många inom den världen.
Varför är vi så intresserade av kändisars privatliv?
– Någonstans uppfattar vi dem inte som vanliga människor. Jag blir alltid lika förtjust över skvaller som antyder att de i Hollywood är precis som alla vi andra.
Vem, levande eller död skulle du vilja bjuda på middag?
– Om jag får välja vem som helst så isåfall: Jesus.
Och du bjuder på?
– Kaffe och dammsugare så klart.
Fotnot: Kurt Tucholsky (1890-1935) tysk samhällskritisk publicist som bosatte sig i Sverige i början av 1930-talet. Ligger begravd i Mariefred.
Gui Minhai, svensk-kinesisk förläggare. Greps 2015 i Thailand. Fängslad i Kina sedan dess.