Av Fristadsreservatet i Eskilstuna återstår bara en liten del, som byggdes i början av 1800-talet. En del byggnader har flyttats och står i dag i Rademachersmedjorna.
Nästa år har det 250 år sedan Sveriges riksdag fattade beslutet om att grunda Fristaden. Det skulle bli en plats för hantverkare som ägnade sig åt förädling av järn eller stål att etablera sig. I Fristaden gällde varken skråväsende eller tullar vilket gjorde att det gick att starta en verksamhet utan att ha mästar- eller gesällbrev. Man kunde också köpa in råvaror och sälja färdiga produkter utan att underkasta sig de stränga regler och avgifter som gällde för handel.
Dessutom erbjöds hantverkarna en tomt i ett specifikt område i det som i dag är centrala Eskilstuna, där de kunde bygga smedja, fähus och bostadshus.
Syftet var att försöka skapa en inhemsk tillverkning av produkter av järn och stål i stället för att Sverige exporterade sin malm och tvingades importera förädlade varor.
Bakom visionen stod Samuel Schröder (1720-1779), direktör för Sveriges finsmide. Den som mer praktiskt genomförde denna näringspolitiska åtgärd på plats var Sven Rinman, pionjär i svensk industriell järnhantering.
Fristaden upphörde 1833 och inlemmades i det övriga Eskilstuna. Då omfattades ungefär 5000 personer av Fristaden som koncept.
Rent fysiskt finns inte mycket kvar av Fristaden i Eskilstuna i dag. Några gamla träbyggnader stadda i olika grader av förfall dväljs bakom ett falurött träplank i det som kallas Fristadsreservatet i korsningen Bruksgatan-Nygatan. Däremot är Eskilstunas själva väsen i många avseenden fortfarande en produkt av Fristaden och dess verksamheter.
Nu arbetar en grupp lokalhistoriskt intresserade privatpersoner med sprida kunskap om Fristaden och de hoppas att jubileumsåret 2021 ska uppmärksammas ordentligt och innebära att fler får upp ögonen för denna epok i Eskilstunas förflutna.
Lena Månsson, Roland Pettersson, Britt-Marie Möller, Lars Johansson och Sven-Erik Ålund har fördjupat sig i Fristadens historia. Nu arbetar de med att sprida kunskapen vidare.
Allt började med en studiecirkel hos ABF om Fristaden. De upptäckte att det finns gott om material om Fristaden att ta del av, men att kännedomen om den och vad som skedde där i allmänhet är låg.
I en ambition att sprida kunskap har gruppen bland annat skapat en utställning.
Lena Månsson har fördjupat sig i hur Fristaden byggdes och utvecklades och hur den kommit att prägla bebyggelsen i dagens Eskilstuna.
– Den har visats på 30 olika platser i Eskilstuna, däribland Stadshuset, berättar Lena Månsson.
Dessutom ger gruppen föreläsningar om Fristaden och i samarbete med Eskilskällan tagit fram broschyren "Fristaden mitt i Eskilstuna" med en lättillgänglig beskrivning av tillkomsten av Fristaden, hur livet levdes i den och vad som tillverkades där.