Markus Aamisepp.
Markus Aamisepps hiss: Julklappsrim
När julafton firas ska även tankar i hjärnan viras. Ett fyndigt julrim har aldrig gjort någon illa. Tvärtom är det en chans för alla att glimma. Visa vad du går för i jul. Det blir kul.
Nåväl. Det där kunde antagligen min storasysters ännu ofödda foster skriva. Men ni fattar grejen. I och med diverse omständigheter som ägt rum under året har kanske inte alla ekonomin att pröjsa vräkiga julklappar till familj och vänner. Därför är det också passligt att satsa stenhårt på julrim i år.
Köp något billigt men komplettera med en finurlig haiku. Det blir personligt, billigt och gör julen så där extra trivsam och mysig.
Markus Aamisepps diss: Kalle Ankas Julafton
Det finns få saker som är så tröttsamma som när jag hör en svensk fnissa ur sig att vi firar jul genom att se “Donald Duck” vid möten med personer från andra länder. Om något är det väl ett tecken på hur torra vi är.
När årets mest kanske mest uppskattade högtid går av stapeln firar vi med att se om samma tecknade medley av ankor, tjurar och hackspettar. Det i kör med mysmundering och ”en sån där skulle man ju behöva”-uttalanden av släktingar när schackbrädsfärgen tillämpas på ett bräde under verkstadsscenen. Ristat i sten är det inte heller. Visst har det sänts på SVT sedan 1960 - men man skall inte glömma att det är en amerikansk biprodukt som de antagligen inte tyckte var bra nog för att instifta som jultradition.
Varje jul sitter vi alltså och gnagar i oss USA:s matrester. Vi är bättre än så. Kan du inte ha något slags glöggprov eller bygga en julbock med familjen istället? Aktivera er och krossa bilden av svenskarna som soffjäsare.
Catarinas hiss: Dan före dan
Det bästa med julen är inte julen i sig. Den innebär ofta årets jobbigaste antiklimax. Och ingen julafton har ändå toppat den då jag var sex år och fick min första alldeles egna grammofon.
Därför det kvällen före julafton som jordsnurrets stora högtidsstund infinner sig.
Grovgörat är klart. Maken har slagit in klapparna, klätt granen och rotat fram allt gammalt pynt. I högtalaren ljuder en speciell spellista skapad redan på 1990-talet av en god vän.
Jag och sönerna har rullat köttbullar, griljerat skinka, gjort Jansson, lagt in strömming och experimenterat med vegetariska alternativ. Det doftar härligt. Snart sitter vi till bords tillsammans och smakar på årets julmat och dricker litervis med must. Efter det kan julen komma!
Catarina Nitz
Catarinas diss: Kryddpeppar
Små, svarta och runda med skrovlig yta – julens största matförstörare må vara oansenliga att skåda, men är ack så potenta.
Plötsligt måste man se upp när man handlar att man inte råkar köpa något med prefixet jul-, för då kan man ge sig sjutton på att någon har varit fram med kryddpepparkvarnen. Julkorv, julköttbullar och glasmästarsill – alla har den omisskännliga smaken.
Vad är det för fel på folk? Hur kan någon tycka att det är gott?
Historiskt lär svenskarna ha använt kryddpeppar för att dölja smaken på härsket fläsk. Men vet ni vad? Vi har kylskåp nu och det är dags att göra slut med denna äckliga krydda.
Evas hiss: Ljusen
Välsignade lågor! Tack för att ni finns. Både ni med kort och ni med lång bränntid. Utan er skulle december förvandlas till en oändligt lång och kolsvart malström. Särskilt nu sedan snön tycks ha tackat för sig och helt försvunnit bort från våra breddgrader.
Utan värmeljus, kronljus, antikljus, blockljus, tårtljus och andra ljus öppnade sig avgrunden!
Ett liv utan stearin är ett mörkt liv.
Eva Axelsson
Evas diss: Julkort
Dessa årligen återkommande anstiftare av svart, svart samvete. Som brev på posten, som det hette innan de gula lådorna glesades ur till ett minimum, börjar de droppa in runt Lucia. Den 13 december är ett datum då det i stort sett redan är för sent att få iväg några egna julhälsningar i retur. Särskilt i år då postväsendet pandemi-paket-tyngts av webbhandel.
God jul-mejl går bort. Och nyårskort känns så avslöjande desperat. Lovar mig själv, som vanligt, skärpning till nästa jul. Men tack iallafall, Berit, Johan, Mats, Annika, Birgitta, Uffe, Kim, Mikaela, Anneli, Walter och 2 x Mikael! Jag blev jätteglad!