Linda Ottossons skulptur "Segerkransen" består av 250 emaljerade Wunderbaum-granar. "Jag är inspirerad av raggarkulturen" säger hon.
När man kliver in i Ebelingmuseets utställningshall möts man av skulpturer med välbekanta former. Verktyg som tänger och hammare, en mjukglass i jätteformat och en lagerkrans. Vid närmare betraktelse är det mycket som inte stämmer.
Verktygen är tillverkade i rent silver och uppblåsta som badleksaker. Glassen är gjord av metallskrot och hamrad aluminium och segerkransen är skapad av 250 emaljerade Wunderbaumgranar som skruvats ihop.
– Det finns en dubbelhet i verken, säger konstnären.
Linda Ottossons konst handlar ofta om klass och kön, normer och tillhörighet.
– Jag jobbar utifrån att befinna sig i rum man inte känner sig hemma i, berättar hon.
Hennes bakgrund i arbetarklassen har betydelse. Linda Olsson växte upp Mölndal i ett hem där konst och kultur inte var närvarande.
Linda hade siktet inställt på att utbilda sig till "ett riktigt jobb" som jurist. Men hon kom inte in. Av en slump gick hon i stället en kurs på Folkuniversitetet och utbildade sig först till silversmed och sedan guldsmed. Men hon slutade att göra smycken och utbildade sig till konstnär. 2018 tog hons in masterexamen vid Konstfack.
Linda Ottosson har fortsatt att arbeta med metaller och själva metallhantverket är viktigt för henne, även om hon vill utmana dess traditioner.
– Jag vill inte hålla mig till skålen som står på bordet eller ljusstaken, säger hon.
Utställningen pågår 9 april till 12 juni.
Linda Ottosson utbildade sig till silver- och guldsmed, men slutade göra smycken för att bli konstnär och jobba med skulptur.