Det börjar genast klia i fingrarna när jag kommer i konsthallen, där Julia Rio lägger sista handen vid en stor muralmålning. På väggarna hänger supercoola bonader med applikationer skapade av filt och på en galge svävar ett pimpat loppisfynd i form av en bomberjacka som fått hela ryggstycket täckt av ett färgsprakande mönster i quiltteknik.
Längre in konsthallen återkommer symbolerna och färgerna på canvasdukar och målningar som vid närmare betraktelse visar sig vara utförda på uttjänta skateboards.
Allt utstrålar trygghet och en stark och smittande skaparlust. Jag blir själv väldigt sugen på att kila till tygaffären och införskaffa filt, garner och en symaskin och bara sätta igång.
När coronapandemin kopplade sitt grepp om Stockholm for Julia Rio hem till Värmland och sina föräldrar. Där blev hon kvar i två månader, och började snart skapa konst tillsammans med sin mamma och sin pappa. Nu visas resultatet i Katrineholms konshall i utställningen "Looking back & moving forward".
Här integrerar hon olika hantverksuttryck och gör en sorts livsresa. Hon går från barn till vuxen och hittar tillbaka till platsen hon växte upp på.
Många av Julia Rios tidigare textila verk har byggt på virkning. I den här utställningen har hon använt sig också av andra tekniker. I vissa av verken har hon fått hjälp med att sy av sin mamma och andra, tredimensionella bilder i trä, har hon skapat tillsammans med sin pappa.
Utställningen pågår 17 oktober - 28 november.