Stina Wollter är en av Sveriges mest kända och uppskattade konstnärer och influencers.
Nu öppnar en stor utställning med hennes konst i Katrineholms konsthall.
De senaste åren har Stina Wollter liksom varit överallt. I radio och tv, på Instagram, morgontidningarnas kultursidor och kvällspressens nöjessidor. En position som få - om ens några andra konstnärer i Sverige har i dag.
Vi träffar henne i Katrineholms konsthall dagen innan det är vernissage för hennes utställning i "Det rör mig".
Stina Wollter bjuder på sig själv och poserar vant framför fotografens kamera, allt medan hon sticker emellan med att gå fram och gnugga lite på en kolteckning.
Det mesta av konsten är på plats. Det handlar om måleri i flera olika tekniker, foton och skulpturer. Stina Wollters bildspråk känns välbekant - hon leker med traditionella uttryck och former och motiven utgörs huvudsakligen av kvinnor i olika situationer. Vackra, livsbejakande, kompetenta och utsatta kvinnor omgärdade av normer som de måste förhålla sig till.
– Skapandet och konsten är en inventering av stereotyper av kvinnan och hur man, utan att förstå det, stympas och begränsas av dem, säger Stina Wollter.
Och oftast landar det i kvinnokroppen.
– Det finns en miljardindustri skapad kring kvinnors dåliga självkänsla.
– Har man en kropp som min blir man kroppsaktivist bara genom att man existerar. Det är sorgligt att de ska behövas, säger Stina Wollter.
– Jag skapade utrymme åt mig själv - nästan som ett konstprojekt och sedan blev det en rörelse kring det.
Det har gått fem-sex år sedan Stina Wollters kamp mot kroppshets och för att slippa bli bedömd och dömd på grundval av hur ens kropp ser ut, började bli allmänt känd - bland annat via hennes Instagramkonto.
Då som nu utgår hon oftast från sig själv och sin egen kropp. I utställningen "Det rör mig" är många av bilderna självporträtt.
Hon har inte alltid använt det privata för att uttrycka sig. Det har varit en lång process. Stina Wollter berättar om hur rädd hon var när hon för 20 år sedan skulle visa en utställning där hon förhöll sig till sin systers död. Men att hon då också insåg att när man går nära och visar kärnan i sin egen upplevelse så uppstår en allmängiltighet.
– Alla har upplevt förluster och tvivel.
I dag är hon en superkändis. Hur har det påverkat hennes konst?
– Inte ett skit. Att gå in i din ateljé med allt sitt sunk är väldigt långt från premiärmattan.
Att vara känd och älskad är mest positivt. Det innebär att få kramar på stan och att ha en plattform att bedriva sin kamp ifrån. Men också orimliga krav.
– Folk vill att jag ska ta ställning i olika frågor eller sjunga för någons mamma. De ser mig som någon sorts serviceinrättning.
– Jag tycker att jag levererar mycket, jag är konstnär, jag gör radio, jag har gett ut en bok. Jag får ont i magen när jag förstår att många vill ha en bit av mig. De säger att de skulle vilja vara som jag. Men då vill jag säga: Du ska ju vara som du, en vanlig vettig människa.
Utställningen i Katrineholm har titeln "Det rör mig".
– All konst rör sin skapare - annars tror jag inte att den blir till, men jag lämnar också över bollen till betraktaren, säger Stina Wollter.
– Jag hoppas att människor som besöker utställningen ska hitta något eller några verk och ha ett samtal med.