För 100 år sedan producerades högkvalitativa filmer i Sverige, ofta baserade på romaner av nordiska Nobelpristagare som Henrik Pontoppidan, Bjørnstjerne Bjørnson och inte minst vår egen Selma Lagerlöf. Det var dramer med stora känslor filmade i nordisk miljö. De blev tongivande även utomlands. Sverige hade klarat sig jämförelsevis bra efter första världskriget och spanska sjukan. Kvinnorna fick rösträtt och ökade möjligheter till egen försörjning. Fascinationen för den tekniska utvecklingen var stor.
På utställningen "Swedish Grace" om svensk konst och design på 1920-talet på Nationalmuseum i Stockholm (pågår till och med den 28 augusti) finns flera rum som ägnas filmen. Ett av rummen är klätt med fotografier av den stjärna som nådde längst: Greta Garbo, butiksbiträdet som blev en gåtfull ikon för en hel filmvärld. I ett annat kan man se stumfilmsnuttar i svartvitt med musikackompanjemang.
Victor Sjöström inledde svensk films guldålder år 1917 med "Terje Vigen" – filmbolaget Svenska biografteaterns dittills mest påkostade film. Den bygger på en dikt av Henrik Ibsen och spelades in i verkliga nordiska miljöer, i stället för som tidigare i studio. Samme regissörs tekniskt banbrytande "Körkarlen" (som bygger på Selma Lagerlöfs kortroman med samma namn) från 1921 är en av periodens absoluta höjdpunkter. Julius Jaenzons foto flyttar sig sömlöst mellan det yttre och ett drömlikt inre i berättelsen om suputen David Holm (spelad av regissören själv) som gör en resa nära döden.
Greta Garbo fick sitt stora genombrott som 19-åring i en annan Lagerlöf-filmatisering. Det var i rollen som Elisabet Dohna i "Gösta Berlings saga" från 1924 som hon tog världen med storm och gav "Swedish Grace" ett ansikte. Mauritz Stiller hade regisserat men författaren var rasande över att han förvandlat hennes roman till en rafflande äventyrsmelodram. Likafullt slog den, inte minst utomlands.
Montrar på utställningen berättar om att dåtidens publik kunde köpa stillbilder ur filmerna och matiga program, inte bara med rollistor utan också med artiklar om filmernas ämnen. Ofta rörde handlingen kvinnors frigörelse. I Stillers "Erotikon" från 1920 träffar två olyckligt gifta makar varsin ny partner. Efter en skilsmässa kan de lyckligt förenas med sina nya älskade. Den blev också en internationell succé.
Åtta digitalt restaurerade filmer från guldåren kan nu strömmas gratis hos Filmarkivet. Själv fängslas jag av "Norrtullsligan" från 1923, där fyra unga kvinnor delar en tvårummare och försöker hålla liderliga män ifrån sig. Filmmanuset av Hjalmar Bergman bygger på Elin Wägners roman. Kvartetten spelas av Tora Teje, Inga Tidblad, Renée Björling och Linnea Hillberg. Vem som spelar vilken roll presenteras vartefter i textrutorna.
Den amerikanska filmindustrin växte och i slutet av 1920-talet rekryterades Mauritz Stiller, Victor Sjöström och Greta Garbo till Hollywood. De båda regissörerna gjorde några filmer där, men den som överlevde ljudfilmens genombrott var Garbo med sin sensuella röst. Den första svenska talfilmen, Edvin Adolphssons drama "När rosorna slå ut", spelades delvis in i en ljudstudio i Paris och hade premiär 1930. Följde gjorde årtionden med flåsiga pilsnerfilmer och käcka beredskapsfilmer. Svensk films mest gyllene epok var över.