Många av oss sätter rejäl guldkant på nyårsaftonen – festar tillsammans med familj och vänner, dricker champagne, äter oxfilé och bränner av raketer som om det inte finns någon morgondag.
Jag är fullt medveten om att hundar kommer att bli rädda, tungmetaller kommer att spridas och grannar kommer att bli störda. Någon kommer att dricka för mycket och matsvinnet kommer att peaka, men jag vill ändå gå all in i nyårsfirandet och älskar själva tolvslaget.
Fyrverkerierna, gott-nytt-år-önskningarna, kramarna och skumpan får mig att känna en stark samhörighet med andra människor. Som att vi tillsammans tar ett gemensamt kliv in i framtiden. Och jäklar vad jag längtar efter det.
Under 2021 har jag flera gånger haft känslan av att befinna mig mitt inne i en dystopi.
Inte bara på grund av vågorna av coronasmitta som sköljt över världen, med allt vad det inneburit i form av lidande, död, minskade sociala kontakter, rädsla och polarisering i samhället, utan även när jag i realtid kunde se hur en av de allra starkaste demokratiska institutionerna var nära att falla då Trump-anhängare stormade Kapitolium i Washington. Dessutom har vi under året sett allt fler påtagliga bevis på att den globala uppvärmningen redan orsakar förödande bränder, stormar, torka och översvämningar.
Även våra inre landskap lider av miljöförstöring. Jag och många med mig har under året som gått fortsatt att slösa bort timme efter timme genom att scrolla igenom olika sociala medier i mobilen, kolla en tv-serie eller Hemnetknarka. Vi höll på med detta ohållbara beteende redan innan pandemin slog till, men nu har i alla fall jag gått över gränsen för vad som är sunt.
Jag befinner mig längre bort från naturen och jorden än jag gjort i hela mitt liv. Det är lite som att själen sugits in i mobilen och förlorat sin förankring i kroppen.
Varje nytt år är en möjlighet. Jag hoppas att 2022 blir året då vi alla förmår ta alla fall ett litet steg för att skapa en värld vi faktiskt vill leva i.
För egen del tänker jag börja med radikalt försöka minska tiden jag tillbringar med meningslös konsumtion av sociala medier, streamad tv och nätshopping.
Förhoppningsvis får jag då tid och ork att ge mig ut i naturen, och liksom hitta min plats i ekosystemet igen.
Jag ska också inleda året med att ta min tredje vaccinationsspruta och på andra sätt göra vad jag kan för att inte bidra till smittspridning.
Men först blir det fest.
Gott nytt år!